Sverige förbindelser med Kazakstan

Sveriges bilaterala samarbete med Kazakstan har hittills varit av mindre omfattning, men det finns ett ömsesidigt intresse att öka kontakterna. Ett antal svenska företag, främst från telekom och verkstadsindustri, finns representerade i landet och intresset för Kazakstan från det svenska näringslivet är stort.

President Nursultan Nazarbajev besökte Sverige 2004. I början av 2006 besökte dåvarande vice statminister Bosse Ringholm Kazakstan, i spetsen för en stor näringslivsdelegation. Statssekreterare Gunnar Wieslander besökte Kazakstan i juni 2008.

I september 2010 beslutade regeringen att öppna en ambassad i Astana, Kazakstans huvudstad. Ambassaden, med en utsänd svensk changé d'affaires, ska öka Sveriges möjligheter att nära följa den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i landet som är det ledande bland de fem centralasiatiska republikerna. Ambassaden öppnade i november 2010.

Kazakstan i dag

Kazakstan är med centralasiatiska mått mätt ett stabilt land. Stora naturtillgångar, främst olja och gas, har lett till en stark ekonomisk tillväxt vilket gjort det möjligt för regeringen att förbättra det sociala skyddsnätet för stora delar av befolkningen. Landet är dock fortfarande fattigt med en BNP per invånare som motsvarar cirka en tiondel av Sveriges.

Landets styre är auktoritärt även om regimen har uttalat en vilja till demokratiska reformer och fortsatt orientering mot marknadsekonomi. Former och institutioner för demokratiskt styre finns men fungerar ännu inte fullt ut. Kazakstan kritiseras regelbundet av internationella organisationer för bristande respekt för de mänskliga rättigheterna.

Efter Kazakstans ordförandeskap i OSCE i slutet av 2010 har utvecklingen i landet rört sig i en odemokratisk riktning, trots de villkor om demokratiska reformer som kom med godkännandet av Kazakstans ordförandeskap. Ett antal ändringsförslag till konstitutionen har lagts fram under januari 2010, med innebörden att de två nästkommande presidentvalen skulle ställas in och ersättas med en folkomröstning om att förlänga den sittande presidentens mandat till 2020. Förslaget tillbakavisades dock av Kazakstans konstitutionsråd såsom oförenligt med konstitutionen. Istället har utlysts ett tidigarelagt nyval som kommer att hållas den 3 april 2011.

Kort historisk bakgrund

Från mitten av 1700-talet och fram till Sovjetunionens upplösning, har det område som idag utgör Kazakstan varit under rysk/sovjetisk dominans. Kazakstan blev sovjetrepublik 1936, och den politiska enhet som idag är Kazakstan är i själva verket en sovjetisk skapelse. Före Sovjetunionens upplösning hade det aldrig existerat någon självständig stat med detta namn.

Under sovjettiden emigrerade, frivilligt och genom tvång, många sovjetmedborgare till Kazakstan för att starta nyodlingar, vilket ledde till att den etniska sammansättningen kom att domineras av icke-kazaker, mestadels ryssar. Vid självständigheten 1991 lämnade många immigranter Kazakstan, och kazakerna utgör idag drygt hälften av befolkningen. Ryssarna dominerar dock fortfarande i landets norra delar. Ryska är alltjämt det mest utbredda språket och används inom förvaltning och näringsliv.

Vid självständigheten var president Nursultan Nazarbajevs tre främsta prioriteringar för den nya staten att införa demokrati, att övergå till marknadsekonomi och att utveckla en egen nationell identitet utan att diskriminera andra folkgrupper. Medan demokratiseringen går långsamt, har framsteg gjorts på de två andra områdena.