Den 1 juli 2011 förändrades lagen om elektronisk kommunikation (2003:389). Det innebär att du som besöker en webbplats aktivt kan behöva samtycka till att webbplatsen använder så kallade kakor (eng. cookies).

På regeringen.se används kakor för att webbplatsen ska vara så tillgänglig och användbar som möjligt. Vissa kakor är nödvändiga för att regeringen.se ska fungera och de har redan sparats temporärt på din dator och försvinner när du stänger din webbläsare. Du kan tacka nej till övriga kakor men då riskerar delar av webbplatsen att fungera något sämre. Vad händer om jag inte accepterar kakor på regeringen.se

Regeringskansliets logotyp - länk till startsidan
  • Hoppa till sidinnehållet
  • Hoppa till sidmenyn
  • Anpassa webbplatsen |
  • Lättläst |
  • Andra språk
  • | Lyssna
  • Press |
  • Kontakt och besök |
  • Avancerad sökning |
  • English startpage
 
Huvudmeny:
  • Start
  • Följande sida visas Regeringen och departementen arrow
    Undermeny innehållande departement och stadsråd
    • Departementen

    • Om Regeringskansliet
    • Statsrådsberedningen
    • Arbetsmarknadsdepartementet
    • Finansdepartementet
    • Försvarsdepartementet
    • Förvaltningsavdelningen
    • Justitiedepartementet
    • Kulturdepartementet
    • Landsbygdsdepartementet
    • Miljödepartementet
    • Näringsdepartementet
    • Socialdepartementet
    • Utbildningsdepartementet
    • Utrikesdepartementet

    Sveriges regering

    • Statsminister Fredrik Reinfeldt Fredrik Reinfeldt Statsminister
    • Finansminister Anders Borg Anders Borg Finansminister
    • It- och regionminister Anna-Karin Hatt Anna-Karin Hatt It- och energiminister
    • Näringsminister Annie Lööf Annie Lööf Näringsminister
    • Justitieminister Beatrice Ask Beatrice Ask Justitieminister
    • EU-minister Birgitta Ohlsson Birgitta Ohlsson EU-minister
    • Utrikesminister Carl Bildt Carl Bildt Utrikesminister
    • Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd Catharina Elmsäter-Svärd Infrastrukturminister
    • Integrationsminister Erik Ullenhag Erik Ullenhag Integrationsminister
    • Landsbygdsminister Eskil Erlandsson Eskil Erlandsson Landsbygdsminister
    • Handelsminister Ewa Björling Ewa Björling Handelsminister
    • Biståndsminister Gunilla Carlsson Gunilla Carlsson Biståndsminister
    • Socialminister Göran Hägglund Göran Hägglund Socialminister
    • Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström Hillevi Engström Arbetsmarknadsminister
    • Utbildningsminister, vice statsminister Jan Björklund Jan Björklund Utbildningsminister, vice statsminister
    • Försvarsminister Karin Enström Karin Enström Försvarsminister
    • Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth Lena Adelsohn Liljeroth Kultur- och idrottsminister
    • Miljöminister Lena Ek Lena Ek Miljöminister
    • Barn- och äldreminister Maria Larsson Maria Larsson Barn- och äldreminister
    • Jämställdhetsminister, biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni Nyamko Sabuni Jämställdhets- och bitr. utbildningsminister
    • Finansmarknadsminister Peter Norman Peter Norman Finansmarknadsminister
    • Civil- och bostadsminister Stefan Attefall Stefan Attefall Civil- och bostadsminister
    • Migrationsminister Tobias Billström Tobias Billström Migrationsminister
    • Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson Ulf Kristersson Socialförsäkringsminister
  • Ansvarsområden arrow
    Undermeny innehållande ansvarsområden

    Ansvarsområden

    • Välj vilket politikområde du vill veta mer om. Under respektive rubrik hittar du information om ansvariga departement och statsråd. Via Ansvarsområden A-Ö får du en detaljerad alfabetisk listning av alla ansvarsområden.

    • Det här vill regeringen
    • Ämnen och ansvarsområden A-Ö
    • Ambassader, konsulat och reseråd
    • Arbete
    • Asyl, migration och integration
    • Boende och byggande
    • Demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter
    • Försvar, skydd och säkerhet
    • Hälsa, sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring
    • Kommunikationer, infrastruktur och it
    • Kultur, medier och idrott
    • Lag och rätt
    • Landsbygd, djur och livsmedel
    • Miljö, energi och klimat
    • Näringsliv, handel och regional tillväxt
    • Samhällsekonomi och statsbudget
    • Stat, kommuner och landsting
    • Utbildning och forskning
    • Utrikespolitik och internationellt samarbete
  • EU
  • Publikationer
  • Så styrs Sverige
 
Här är du:
  • Start
  • Regeringen och departementen
  • EU-representationen
  • Veckobrevet från Bryssel
  • Veckobrevet våren 2007
Hoppa över menyn Undermeny till

Veckobrevet våren 2007

  • Har inte undermenyer Vecka 26
  • Har inte undermenyer Vecka 25
  • Har inte undermenyer Vecka 24
  • Har inte undermenyer Vecka 23
  • Har inte undermenyer Vecka 22
  • Har inte undermenyer Vecka 21
  • Har inte undermenyer Vecka 20
  • Har inte undermenyer Vecka 19
  • Har inte undermenyer Vecka 18
  • Har inte undermenyer vecka 17
  • Har inte undermenyer Vecka 16
  • Har inte undermenyer Vecka 14
  • Har inte undermenyer Vecka 13
  • Har inte undermenyer Vecka 12
  • Har inte undermenyer Vecka 11
  • Har inte undermenyer Vecka 10
  • Har inte undermenyer Vecka 9
  • Har inte undermenyer Vecka 8
  • Har inte undermenyer Vecka 7
  • Har inte undermenyer Vecka 6
  • Har inte undermenyer Vecka 5
  • Har inte undermenyer Vecka 4
  • Har inte undermenyer Vecka 3

Veckobrevet våren 2007, 25 juni 2007

Vecka 26

Vid toppmötet i Bryssel i förra veckan lyckades EU:s stats-och regeringschefer enas om EU:s fördrag. Denna vecka möts konkurrenskraftsrådet och miljörådet.

Toppmötet den 21- 22 juni

Efter långa förhandlingar lyckades Europeiska rådet tidigt på midsommardagen att enas om riktlinjerna till den regeringskonferens som ska ta fram ett reformfördrag för EU. Nedan beskrivs resultatet av toppmötet.

Mandat till regeringskonferens

Europeiska rådet enades om ett mandat för en kort och teknisk regeringskonferens om ett nytt fördrag. Regeringskonferensen kommer att inledas i juli och målsättningen är att man ska enas om ett nytt fördrag redan i oktober. Därefter måste fördraget ratificeras av samtliga medlemsstater innan det kan träda i kraft, förhoppningsvis före valen till Europaparlamentet 2009.

Stadgan för grundläggande rättigheter

Det kommer att göras en korsreferens i EU-fördraget till stadgan om grundläggande rättigheter, som därmed blir rättsligt bindande. På brittisk begäran kommer det i ett protokoll att anges att dess verkan för Storbritanniens del inte påverkar brittisk lag eller lagtolkning.

Förstärkt närhetsprincip

Den tid de nationella parlamenten ges möjlighet att pröva närhetsprincipen i ett lagförslag från kommissionen kommer att förlängas från sex till åtta veckor. Om majoriteten av nationella parlament motsätter sig ett lagförslag ska detta återföras till kommissionen för nytt övervägande. Om kommissionen står fast vid sitt förslag kan förslaget fortfarande underkännas om 55 % av ministerrådets medlemmar eller Europaparlamentet med enkel majoritet finner att förslaget strider mot subsidiariteten.

Institutionella förändringar

Europeiska rådet blir formellt sett en ny institution som ska ledas av en permanent ordförande med eget kansli. Den tidigare tänkta utrikesministern kommer att benämnas "unionens höge representant för utrikes- och säkerhetspolitik" och kommer dessutom att vara permanent ordförande i rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser (GAERC) samt vice ordförande i kommissionen.

Röstviktningen i rådet

Införande av den så kallade dubbla majoriteten (55% av medlemsstaterna som representerar 65 % av EU:s folkmängd) skjuts på framtiden från 2009 till 2014. Nuvarande röstviktning kommer att kunna tillämpas fram till 31 mars 2017, om en medlemsstat kräver det. Dessutom införs en spärr som anger att det krävs minst fem länder för att blockera ett beslut. I samband med att Nicefördragets röstregler försvinner kommer istället en förstärkt så kallad Ioannina-princip, som innebär att 55 % av befolkningen eller antalet medlemsstater som krävs för en blockerande minoritet, kan stoppa ett beslut.

Tillägg

De så kallade Köpenhamnskriterierna, som anger vad som krävs för att ett land ska få bli medlem i EU, skrevs inte in i fördraget. Man enades i stället om meningen: "De villkor för medlemskap som Europeiska rådet enats om ska beaktas". Den hämtades från det konstitutionella fördraget och innebär att de så kallade Köpenhamnskriterierna inte får någon rättslig verkan. Europeiska rådet enades också om att rådet, kan besluta om lämpliga åtgärder vid svårigheter med framför allt energiförsörjning. En särskild artikel infogades om att främja åtgärder på internationell nivå för att hantera miljöproblem.

Övriga slutsatser

Toppmötet välkomnade kommissionens bedömning att Cypern och Malta kan bli medlemmar i EMU den 1 januari 2008. Europeiska rådet antog även slutsatser om bland annat rättsliga och inrikes frågor. I dessa betonas bland annat vikten av att närmare samarbete med tredje länder för att hantera migrationsflöden liksom det pågående arbetet som ska göra det möjligt för de nya medlemsstaterna att slopa sina gränskontroller och fullt ut delta i Schengensamarbetet. Slutsatserna välkomnar vidare det pågående arbetet med ett europeiskt tekniskt nstitut (EIT) och påminner om arbetet för en integrerad klimat- och energipolitik. På det utrikespolitiska området antog stats-och regeringscheferna en strategi för ett nytt partnerskap med Centralasien och de betonade vikten av den europeiska grannskapspolitiken.

  • Slutsatser från toppmötet på rådets webbplats

Konkurrenskraftsrådet 25 juni

Den svenska delegationen leds av statssekreterare Jöran Hägglund. På dagordningen står fyra forskningsfrågor, däribland en politisk överenskommelse om det europeiska tekniska institutet (EIT). Ett utestående problem är finansieringen. Ordförandeskapet har bett kommissionen att presentera ett nytt förslag som ska behandlas vid konkurrenskraftsrådet.

Vid mötet väntas rådet även besluta om en ny moderniserad tullagstiftning. Förslaget innehåller betydande förenklingar för såväl tullmyndigheterna som de ekonomiska operatörerna. Det innebär till exempel att lagstiftningen moderniserats genom att kommunikationen mellan tullmyndigheter och ekonomiska operatörer måste ske elektroniskt.

Miljörådet 28 juni

Den svenska delegationen leds av miljöminister Andreas Carlgren.

På den långa dagordningen finns bland annat tre rättsakter för politisk överenskommelse. Den första är ett reviderat ramdirektiv för avfall som syftar till att stärka det förebyggande arbetet, att förtydliga definitionen av avfall och att förenkla regelverket.

Den andra rättsakten är en förordning om exportförbud och säker lagring av metalliskt kvicksilver. Förslaget syftar till att införa ett förbud mot export av metalliskt, det vill säga flytande, kvicksilver från EU och att öppna för särskilda förvarslösningar för metalliskt kvicksilver som ett undantag från gällande deponeringslagstiftning.

Det tredje förslaget är ett ramdirektiv som fastställer miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen i ytvatten, det vill säga kemiska föroreningar som utgör ett särskilt hot i ytvatten som till exempel kvicksilver. Sverige är positiv till ett direktiv som reglerar dessa prioriterade ämnen på ett gemensamt sätt inom EU.

Rådet ska också besluta om huruvida en genmodifierad potatis ska godkännas för odling. Därutöver väntas rådet anta slutsatser om bland annat kolodioxidutsläpp från bilar och översynen av EU:s utsläppshandelsystem.

Veckan som gick

Rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser

Rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser enades den 18 juni om samtliga slutsatser inför Europeiska rådets möte, förutom det avsnitt i texten som handlar om fördragsfrågan.

Mot bakgrund av den senaste tidens händelseutveckling stod Mellanöstern högt på dagordningen. Frågan diskuterades under lunchen och rådet antog slutsatser som utrycker oro över utvecklingen och den humanitära situationen samt uppmanar till lugn och återställande av lag och ordning. Rådet gav också sitt stöd till den nya palestinska regeringen och åtar sig att snarast ge praktiskt och finansiellt stöd. I anslutning till rådsmötet höll ministrarna ett möte med Israels utrikesminister Tzipi Livni.

Rådets slutsatser om Kosovo bekräftar stödet för FN-sändebudet Martti Ahtisaari och upprepar att hans förslag utgör grunden för en resolution i FN:s säkerhetsråd som ska lösa Kosovofrågan. Rådet gav även sitt stöd till ansträngningarna för att FN:s säkerhetsråd ska kunna anta en sådan resolution i rättan tid.

Utrikesministrarna diskuterade även utvecklingen i Sudan/Darfur och uttryckte oro över krisens inverkan på grannländerna. Vidare underströk man vikten av ett fullt genomförande av fredsavtalet nord-syd. Ministrarna välkomnade Sudans godkännande av en hybridstyrka med deltagande från både FN och Afrikanska unionen.

I slutsatserna om Kuba uppmanas den kubanska regeringen att vidta nödvändiga politiska och ekonomiska reformer för att förbättra levnadsstandarden på Kuba. Vidare beklagar man att situationen för mänskliga rättigheter inte har förbättrats och uppmanar den kubanska regeringen att släppa alla politiska fångar. EU vill också inleda en dialog med Kuba om bland annat mänskliga rättigheter och avser att bjuda in en kubansk delegation till Bryssel.

  • Slutsatser från rådsmötet på rådets webbplats

Europaparlamentet

Europaparlamentet sammanträdde i Strasbourg den 18-21 juni. Ledamöterna röstade för ett kompromissförslag om förordningen om spritdrycker som gäller definitioner, beskrivning, presentation och märkning av dessa. Vodka får även fortsättningsvis tillverkas av i princip alla jordbruksprodukter, men annan vodka än den som är gjord på spannmål och potatis ska märkas med vad den är destillerad av.

Eva-Britt Svenssons betänkande om ett förbud av import och marknadsföring av päls från katt och hund fick stor uppmärksamhet och röstades igenom med enhällighet. Rådet och Europaparlamentet tros kunna nå en överenskommelse i första läsningen.

Europaparlamentet röstade även för ett betänkande om miniminormer för kompletterande pensionsrättigheter som syftar till att underlätta arbetstagarnas rörlighet.

Vidare gjorde parlamentet sin första läsning av den förordning om exportförbud och säker förvaring av metalliskt kvicksilver som miljörådet ska behandla i veckan. Parlamentet vill bland annat tidigarelägga exportförbudet med ett år jämfört med kommissionens förslag och att förbudet även ska omfatta produkter innehållande kvicksilver som inte får säljas eller distribueras i EU. Parlamentet vill också skärpa bestämmelserna om lagring.

Ledamöterna röstade även för Cyperns och Maltas euroanslutning den 1 januari 2008.

Vid ett extra plenarsammanträde den 27 juni kommer rådsordföranden Angela Merkel att redogöra för resultaten från toppmötet och summera det tyska ordförandeskapet.

  • Visa ordförklaringar
  • Tipsa om sidan

För att prenumerera eller ändra i din prenumeration besök Prenumerera på nyheter

EU-representationen i Bryssel
1000 Bryssel, Belgien
work+32 2 289 56 11
fax+32 2 289 56 00
e-post till EU-representationen i Bryssel
Sidfot
Följ regeringen via RSS
Prenumerera på nyheter
Veckans regeringssammanträde
Regeringskansliet
103 33 Stockholm
Växel 08-405 10 00
Kontakt och besök
 
  • Om Regeringskansliet
  • Statsrådsberedningen
  • Arbetsmarknadsdepartementet
  • Finansdepartementet
  • Försvarsdepartementet
  • Förvaltningsavdelningen
  • Justitiedepartementet
  • Kulturdepartementet
  • Landsbygdsdepartementet
  • Miljödepartementet
  • Näringsdepartementet
  • Socialdepartementet
  • Utbildningsdepartementet
  • Utrikesdepartementet
  • EU-representationen
  • Press
  • Pressmeddelanden
  • Bildarkiv
  • UD:s pressrum
  • UD:s reserekommendationer

  • Lediga jobb
  • Upphandlingar
  • Ansvarsområden
  • EU
  • Publikationer
  • Så styrs Sverige

  • Om webbplatsen
  • Om kakor (cookies)