Den nationella nivån - riksdag och regering

Riksdagen

Riksdagen är Sveriges lagstiftande församling och består av 349 ledamöter som väljs vart fjärde år i allmänna val. Valresultatet avgör hur de 349 platserna eller mandaten ska fördelas mellan de politiska partierna. För att komma in i riksdagen måste ett parti ha fått minst fyra procent av alla röster i riksdagsvalet eller minst 12 procent av rösterna i en valkrets.

Svenska medborgare som är eller har varit bosatta i landet och har fyllt 18 år senast på valdagen har rätt att kandidera till riksdagen. För att kunna väljas in i riksdagen måste man företräda ett politiskt parti. Partimedlemmarna utser de personer inom det egna partiet som de tycker är lämpliga att representera partiet i riksdagen.

Riksdagens uppgifter

Riksdagens viktigaste uppgifter är att stifta lagar, besluta om statens finanser och kontrollera regeringens arbete. Talmannen leder riksdagens arbete.

Ett lagförslag som läggs fram av en riksdagsman eller ett parti kallas motion. Ett förslag från regeringen kallas proposition. Innan riksdagen röstar om ett lagförslag förbereds frågan i något av riksdagens utskott. Utskotten är arbetsgrupper med ansvar för olika politikområden där alla riksdagspartierna finns representerade. Exempel på utskott är Finansutskottet och Arbetsmarknadsutskottet.

En annan viktig uppgift för riksdagen är att besluta om statens utgifter och inkomster. Detta görs med utgångspunkt i två propositioner som regeringen lämnar i april och september varje år.

En tredje viktig uppgift för riksdagen är att kontrollera regeringen och den offentliga förvaltningen. Det kallas riksdagens kontrollmakt. Reglerna för denna kontroll finns i regeringsformen, som är en av grundlagarna. Riksdagen har fem kontrollinstrument:

• Konstitutionsutskottets granskning av regeringen
• Misstroendeförklaring mot statsråd
• Riksdagens ombudsmän (Justitieombudsmannen)
• Riksrevisionen
• Ledamöternas interpellationer och frågor till statsråden

Beslut genom omröstning

Beslut fattas i riksdagen genom omröstning. En majoritet av riksdagsledamöterna måste rösta för förslaget för att det ska gå igenom. Alla sammanträden i kammaren är offentliga. Allmänheten kan ta del av debatten från åhörarläktaren. Omröstningsresultaten är också offentliga, man kan alltså se hur varje ledamot har röstat.

Regeringen

Regeringen styr Sverige och är motorn i arbetet med att förändra våra lagar. Det parti eller det block av partier som fått flest röster i valet till riksdagen bildar regering. Den nyvalda riksdagen väljer en statsminister (regeringschef) som i sin tur utser de övriga medlemmarna i regeringen (statsråden eller ministrarna). Regeringen är ansvarig inför riksdagen och måste ha riksdagens stöd för att kunna genomföra sin politik.

Till sin hjälp i arbetet med att styra Sverige, dvs. verkställa riksdagens beslut och ta initiativ till nya lagar eller lagändringar, har regeringen dels ett regeringskansli med ett antal departement (läs mer om dess arbete i Så arbetar regeringen och Regeringskansliet), dels cirka 400 statliga myndigheter och bolag.

Statliga myndigheter och bolag

I Sverige finns cirka 400 centrala nämnder, verk, myndigheter och statliga bolag som lyder under regeringen och är sorterade under de olika departementen. Deras uppgift är att praktiskt genomföra de beslut som riksdag och regering har fattat. De statliga myndigheterna är självständiga. Det innebär att de agerar på eget ansvar men enligt de riktlinjer som regeringen dragit upp genom så kallade regleringsbrev.

Exempel på myndigheter är Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Arbetsmarknadsstyrelsen. Landets universitet och de flesta museer är också statliga myndigheter. Exempel på statliga bolag är Posten AB och Sveriges Radio AB.

Under Så styrs statliga myndigheter och bolag kan du läsa mer om hur regeringen styr myndigheternas verksamhet.