Frågor om förskola, fritidshem och grundskola

Vad står i skollagen, läroplaner och kursplaner?

Skollagen och läroplanerna är de nationella styrdokument som ska styra verksamheten i förskola, fritidshem och skola. För skolans verksamhet finns dessutom kursplanerna.

Skollagen innehåller grundläggande bestämmelser för utbildningen inom samtliga verksamhets- och skolformer. Lagen anger övergripande mål och riktlinjer för hur verksamheterna ska utformas. Dessutom finns bestämmelser om vilka grundläggande krav som ställs på kommunerna samt bestämmelser riktade till elever och föräldrar, rörande bland annat skolplikt och rätt till utbildning.

Läroplanerna innehåller de övergripande målen och riktlinjerna för verksamhet i förskolan, fritidshemmet och utbildningen i skolan. Läroplanerna fastställs av regeringen och är tre till antalet: en för förskolan (Lpfö 98), en för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och en för de frivilliga skolformerna (Lpf 94).

Kursplanerna kompletterar läroplanerna och anger målen för undervisningen i respektive ämne. Kursplanerna för grundskolan fastställs av regeringen, kursplanerna för gymnasieskolan av Skolverket och kursplanerna för lokala kurser av styrelsen för utbildning.

Upp

Vart vänder man sig när barn i behov av särskilt stöd inte får stöd i verksamhet och skolan?

Skola, förskola och fritidshem är i första hand kommunala angelägenheter. Detta innebär att kommunen har det övergripande ansvaret för verksamheten och svarar för att den erhåller tillräckliga resurser. Rektor, lärare och annan personal ansvarar sedan för verksamhetens och utbildningens genomförande. Om man har frågor eller klagomål kan man således vända sig till förskolan eller skolan, sina lokala politiker eller kommunens barn- och ungdomsförvaltning, beroende på typ av fråga och klagomål.

Det går även att kontakta Statens skolinspektion, som är tillsynsmyndighet för förskola, fritidshem och skola. Statens skolinspektion har möjlighet att göra tillsyn och inspektion och kan, om myndigheten anser att kritik kan riktas mot kommunen, begära att kommunen inkommer med en redogörelse för åtgärder.

Upp

Om en elev är utsatt för diskriminering och mobbning, vart vänder man sig?

I första hand ska man vända sig till skolans personal. Skolan har skyldighet att utreda den påtalade händelsen så for man får vetskap om den. När personalen väl konstaterat att trakasserierna eller mobbningen ägt rum, måste skolan vidta åtgärder för att förhindra att kränkningarna fortsätter. Man kan också vända sig till Barn- och elevombudet för likabehandling på Skolinspektionen för att få råd och information om lagen och om man kan vända sig Diskrimineringsmannen (DO), beroende på vilken kränkning det handlar om.

Bestämmelserna i skollagen (1985:1100) ska förhindra och förebygga kränkande behandling som inte direkt kan hänföras till de olika diskrimineringsgrunderna som exempelvis mobbning. Den nya diskrimineringslagen (2008:567) ska motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder i de verksamheter som regleras av skollagen.

Upp

Vilka regler finns om antal barn och personal i förskolan? Vilka regler finns för förskolans lokaler? Var finns dessa regler?

Av skollagen (2010:800) framgår att för undervisningen i förskolan ska finnas förskollärare. Utöver förskollärare får det även finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas. Barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek och barnen ska i övrigt erbjudas en god miljö. Lokaler och utrustning ska finnas som behövs för att syftet med verksamheten ska kunna uppfyllas. Det är kommunerna som har ansvar för barngruppernas storlek, förskolans lokaler och miljö.

I skollagen anges ramen och kommunerna kan, inom de i lagen angivna ramarna, själva bestämma hur verksamheten ska organiseras. Kommunledningen ska ha kunskap om hur barngruppernas storlek och sammansättning samt personaltätheten påverkar barnen och den pedagogiska kvaliteten i förskolan och avsätta resurser därefter. Lokaler och miljöer är viktiga frågor med ett gemensamt övergripande ansvar från flera myndigheters sida.

Upp

Varför finns inga statliga normer för antal barn och personal per grupp?

De regler om ytor och personaltäthet i daghem som fanns tidigare var grunden för utbetalning av statsbidrag till kommunerna. När reglerna för kommunernas styrning ändrades infördes ett nytt generellt system för statsbidrag. Regler om ytor och personaltäthet saknade då betydelse och togs bort. Kommunerna ska dock följa skollagen som anger att barngrupperna skall ha lämplig sammansättning och storlek. Genom systematiskt kvalitetsarbete, uppföljningar och utvärderingar ska kommunerna kontrollera att de följer gällande lagstiftning och på så sätt säkra kvaliteten i verksamheten.. Beslut om barngruppernas sammansättning och storlek samt antal personal ska alltid tas utifrån barnens behov och lokala förhållanden.

Skolverket har givit ut riktlinjer i form av allmänna råd som bland annat tar upp barngruppernas storlek och personaltäthet. Läs eller ladda ner från Skolverkets webbplats.

Upp

Hur kan barnskötare vidareutbilda sig till förskollärare?

Linköpings universitet, Malmö högskola och Umeå universitet har utrett frågan om förkortad utbildningstid för bland andra barnskötare i lärarutbildningen. Syftet med utredningen var att ta tillvara den relevanta kompetens och yrkeserfarenhet som barnskötare redan har och kan tillgodoräknas i utbildningen till förskollärare. En rapport lämnades till regeringen i mars 2006.

I rapporten föreslås två modeller som är användbara vid validering och tillgodoräknande inom bland annat lärarutbildningen. Båda modellerna kan för den enskilde innebära en avkortad utbildningstid. Validering ska ske utifrån kursmål för lärarutbildningen. Det är den studerandes reella kompetens och förvärvade kunskaper som avgör utbildningstid och vem som kan delta i utbildningen. Eftersom valideringen måste vara individuell måste man räkna med stora individuella variationer i valideringens resultat. Utbildningstiden kommer därför också att vara individuell, beroende på de kunskaper som den studerande har och vad som behöver kompletteras för att uppnå en examen. Utbildningstiden kommer då troligtvis att kunna avkortas i reell studietid om än inte i någon större utsträckning i kalendertid. En student kan behöva "komma och gå" i den reguljära utbildningen.

Varje högskola eller universitet beslutar om validering och vilken utbildning de erbjuder samt om den i så fall kan ges på distans. Du kan vända dig till närmaste högskola eller universitet för få närmare upplysningar om hur du kan utbilda dig till förskollärare.

Upp

Var kan jag få mer information om barnskötarutbildning?

Det finns en ettårig barnskötarutbildning med nationell kursplan, på påbyggnadsnivå inom vuxenutbildningen. Barnskötarutbildningen har en flexibel utformning, med valbara kurser. Det innebär att utbildningens uppläggning och genomförande kan ske med hänsyn till deltagarnas skiftande erfarenheter. Dessutom kan utbildningen ge utrymme för att ge behörighet för högskolestudier för de studerande som saknar sådan.

Kursplanen finns på Skolverkets webbplats. Det är kommunerna som ska anordna utbildningen. Kontakta vuxenutbildningen i din kommun för mer information.

Upp

När kan jag räkna med att få plats i förskolan åt mitt barn?

Kommunernas skyldighet att erbjuda plats i förskola regleras genom skollagen (2010:800) som föreskriver att verksamheten ska erbjudas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. När vårdnadshavaren har anmält behov av plats i förskolan, ska kommunen erbjuda plats inom fyra månader. Kommunerna ska ha en så god framförhållning och utbyggnad att behoven av förskoleplats kan mötas inom angiven tid.

Upp

Kan kommunen anvisa och bestämma platsen i förskoleverksamhet? Vad innebär den så kallade närhetsprincipen?

Att erbjuda plats i förskola är i första hand ett kommunalt ansvar. Enligt 8 kap. 15 § skollagen (2010:800) ska kommunen ta skälig hänsyn till vårdnadshavarens önskemål när den erbjuder plats.

Plats i förskola ska erbjudas så nära barnets eget hem som möjligt, enligt 8 kap. 15 § skollagen, med beaktande av vad som krävs för att effektivt utnyttja lokaler och andra resurser.

Upp

Vilka regler gäller för hur Allmän förskola för tre-, fyra- och femåringar organiseras?

Enligt skollagen (2010:800) ska allmän avgiftsfri förskola för tre-, fyra- och femåringar omfatta minst 525 timmar om året vilket motsvarar i princip tre timmar om dagen under skolans terminer. Det är kommunernas ansvar att organisera och samordna Allmän förskola på lämpligt sätt. En viktig princip är att verksamheten präglas av kontinuitet och social integration samt att separata verksamheter undviks. Viktigt är att organisationen beslutas utifrån de deltagande barnens behov och att vårdnadshavarnas önskemål beaktas.

Upp

Vilka regler gäller för arbetslösas eller föräldraledigas barn i förskola?

Barn i åldern 1-5 år får behålla sina platser inom förskolan, minst tre timmar om dagen vid föräldrars arbetslöshet eller när det kommit ett nytt syskon i familjen. Tiderna bör betraktas som minsta garanterade tid. Kommunerna måste kunna göra bedömningar lokalt i samråd med föräldrar och den förskolepersonal som känner barnen och familjernas behov bäst och besluta om längre vistelsetider än de lagreglerade och hur timmarna ska fördelas över veckan.

Kommunernas självbestämmande är omfattande i sammanhanget och de kan besluta om hur verksamheten ska organiseras, dvs. under vilka tider och dagar den ska erbjudas. För kommunen gäller alltid att planera verksamheten utifrån ett helhetsperspektiv av barns och familjers behov och förutsättningar samt att kunna bereda plats i verksamheten för alla barn i kommunen som har behov av den.

Upp

Är det rätt att barn som är i förskolan 15 timmar i veckan ska betala samma avgift som ett "heltidsbarn"?

Kommuner som har infört maxtaxa är skyldiga att följa maxtaxans konstruktion och dess högsta avgift. Under maxtaxans tak däremot får kommunerna själva besluta om avgiftssättning eller avgiftssystemets konstruktion. Eftersom taket i maxtaxan anges per månad kan avgiften tas ut för 12 månader per år, bara inte taket överskrids. Likaså kan taxan beräknas som hel- eller deltidstaxa oavsett barnets närvarotid.

Verksamheten i Allmän förskola för 3-, 4- och 5-åringar ska vara avgiftsfri. Denna i lagen stadgade avgiftsfrihet måste komma till uttryck i taxan även om kommunen tillämpar maxtaxan. Vid debiteringen av avgiften ska det tydligt framgå att avgiften är reducerad med tre timmar per dag eller femton timmar per vecka. Hur den enskilda kommunen löser detta är upp till den att bestämma. Några gör ett avdrag med 3/8, andra med 3/10 av avgiften, ytterligare några tar ut 50 procent av avgiften.

Hur avgifterna för verksamheten administreras är något som varje kommun beslutar om. Detta under förutsättning att reglerna för maxtaxan och för den avgiftsfria allmänna förskolan är beaktade vid beräkningen av avgiften.

Upp

Vem ansvarar för förskolan och var finns bestämmelserna som reglerar verksamheten?

Ansvaret för förskolan i delas mellan stat och kommun. Staten, det vill säga riksdag och regering anger övergripande mål för verksamheten genom skollagen och förskolans läroplan. Kommunerna ansvarar för att verksamheten organiseras och bedrivs så att de nationella målen i lagar och förordningar följs. I den kommunala ledningsorganisationen ska det finnas kunskap om verksamheten i allmänhet, om barngrupperna och personalsituationen i synnerhet. Det är viktigt att lokala politiker tilldelar verksamheten erforderliga resurser, uppmärksammar och åtgärder eventuella brister samt ger personalen stöd i sitt arbete.

Upp

Vart kan jag vända mig om jag har frågor om förskolan?

Skolverket svarar på allmänna frågor om förskolan, fritidshemmet och pedagogisk omsorg, lagstiftning och annat regelverk. Ytterligare information som rör specifika frågor kan du även få genom Statens skolinspektion.

Upp

Vart kan jag vända mig om jag är missnöjd med förskolan i min kommun, kommunens beslut eller kommunens handläggning av mitt ärende

Regeringen eller en minister kan aldrig påverka i enskilda ärenden som till exempel en verksamhets organisation, plats på en viss förskola eller nedläggning av en förskola. Förskolan är i första hand en kommunal fråga eftersom det är på lokal nivå man bäst kan se och planera för de behov som finns. Kommunernas självbestämmande är omfattande i sammanhanget. Om man har synpunkter på kommunens verksamhet eller har klagomål och frågor bör man i första hand vända sig till sina lokala politiker eller kommunens barn- och ungdomsförvaltning.

Upp

Vart kan jag vända mig om jag inte får gehör i kommunen för min fråga?

Om man inte är nöjd med kommunens hantering av situationen, anser att en kommun inte följer de bestämmelser som gäller och inte lever upp till sina åtaganden kan man vända sig till Statens skolinspektion, som är tillsynsmyndighet för förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg och skola. Statens skolinspektion kontrollerar att huvudmän för den offentliga verksamheten uppfyller de nationella krav som ställs i främst skollag och läroplaner.


Du kan också överklaga ett beslut i domstol och begära en s.k. laglighetsprövning. Det innebär att domstolen tar ställning till om kommunens beslut är förenlig med bestämmelserna i skol- och kommunallag. Du måste i så fall ha ett skriftligt beslut från kommunen och överklaga inom tre veckor till den länsrätt du tillhör.

Upp

Vad finns det för alternativ till förskola och fritidshem?

Det finns ytterligare verksamheter som i något avseende ersätter eller kompletterar förskolan och fritidshemmet. Kommunerna ska sträva efter att istället för förskola eller fritidshem erbjuda barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det. Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp där till exempel familjedaghem eller flerfamiljslösningar ingår. En kommun kan också anordna öppen förskola som ett komplement till förskola och pedagogisk omsorg. Från och med det år då eleven fyller 10 år får öppen fritidsverksamhet, under vissa förutsättningar, erbjudas istället för fritidshem.

Upp

Utbildningsdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 26 april 2004
Uppdaterad 29 mars 2011