Sydafrika

UD:s reseinformation

Du hittar reseinformation om Sydafrika under Externa länkar

Visum till Sydafrika

UD svarar inte på frågor om visum till Sydafrika. För information om visumregler kontakta Sydafrikas ambassad, se Externa länkar

Sveriges förbindelser med Sydafrika

De nära relationerna mellan Sverige och det demokratiska Sydafrika inleddes på 1960-talet när Sverige bidrog till kampen mot apartheid genom humanitärt och politiskt stöd. Efter de första demokratiska valen 1994 skrev Sverige och Sydafrika ett avtal om reguljärt utvecklingssamarbete.

Sverige och Sydafrika samarbetar på flera nivåer: bilateralt i Sydafrika genom utvecklings- och handelssamarbete, regionalt för att stärka fred, säkerhet och demokrati i Afrika och globalt genom EU och FN. 1999 skapade Sydafrika och Sverige en gemensam bi-nationell kommission, BNC, där gemensamma frågor inom politik, ekonomi och kultur diskuteras och utvecklas.

Sveriges export till Sydafrika har ökat mycket kraftigt sedan sanktionerna mot Sydafrika hävdes i slutet av 1993. På något år blev Sydafrika Sveriges största exportmarknad i Afrika. Under de senaste fem åren har den svenska exporten till Sydafrika mångdubblats, vilket gjort att landet blivit en av Sveriges viktigare handelspartners. Antalet etablerade svenska dotterbolag i Sydafrika har under samma period ökat från en handfull till över 70 stycken. Svenska exportrådet finns sedan i början på 90-talet på plats i Sydafrika.

Den svenska turismen till Sydafrika har ökat märkbart de senaste åren. År 2007 besökte drygt 42 000 svenska turister Sydafrika. Sverige har en ambassad i Pretoria och Sydafrika har en ambassad här i Stockholm.

Sydafrika i dag

Idag har ett nytt, demokratiskt och stabilt Sydafrika vuxit fram. Den fredliga övergången från auktoritärt minoritetsstyre till demokrati - liksom från en starkt reglerad till öppen ekonomi - beskrivs ofta som ett mirakel och har gjort Sydafrika till ett föredöme. Men landet står inför flera utmaningar, varav en av de största är hiv/aids. Omkring elva procent av befolkningen är hivsmittad. Övriga utmaningar är till exempel klyftan mellan rika och fattiga, den höga arbetslösheten och de djupa kompetensklyftorna mellan den vita minoriteten och den historiskt missgynnade svarta majoriteten.

Ojämlikheten och arbetslösheten tillsammans förklarar mycket av Sydafrikas utbredda sociala missförhållanden som våldsbrottslighet, sexuella övergrepp och våld i hemmen.

Sydafrikas ekonomi är inte stor med europeiska mått (något mer än hälften av Sveriges) men är överlägset störst i Afrika, där den utgör en fjärdedel. Landet brukar internationellt räknas till "framväxande marknader", emerging markets. Sydafrikas tillväxt beräknas ha varit cirka 3 procent 2010, och i år väntas den kunna bli drygt 4 procent.

Sydafrika är en republik och parlamentarisk demokrati, även om det sittande regeringspartiet ANC är klart dominerande. Fackföreningsrörelsen är stark, det civila samhället är väl utvecklat och medierna är oberoende, kritiska och aktiva.

Kort historisk bakgrund

År 1948 vann Nationalistpartiet valet i Sydafrika med ett program för rassegregation, apartheid. Under de föregående 300 åren hade diskrimineringen funnits i praktiken, men nu legaliserades och skärptes den. Alla motståndsrörelser förbjöds. Det politiska partiet ANC (African National Congress) blev ledande i kampen mot apartheidregimen. Ledaren för ANC, Nelson Mandela, greps år 1962 och dömdes till livstids fängelse.

Under 1960-talet började den internationella opinionen vända sig mot apartheidsystemet och kräva att Sydafrika skulle isoleras från omvärlden. Under decennierna som följde ökade den yttre isoleringen och det politisk-ekonomiska trycket. I slutet av 1980-talet inledde den dåvarande presidenten FW de Klerk direkta förhandlingar med Nelson Mandela och ANC i syfte att avsluta apartheidpolitiken och införa majoritetsstyre. Mandela frigavs från sitt fängelsestraff 1990 samtidigt som ANC legaliserades. Mandela valdes till landets nye president 1994.

Ansvarigt departement

Relaterat

Externa länkar

Johanna Lindquist (e-post till Johanna Lindquist), Utrikesdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 4 mars 2008
Uppdaterad 14 december 2011