Sverige och Europarådet

Alla Europas stater förutom Vitryssland är i dag medlemmar i Europarådet. Europarådets huvuduppgifter är fortfarande desamma som när organisationen grundades 1949 av tio länder. Genom att värna individens rättigheter ska organisationen bidra till fred, stabilitet och säkerhet i Europa.

Europarådets beslutsfattande och verkställande organ är ministerkommittén. Den svenska regeringen, liksom övriga medlemsländers regeringar, representeras av utrikesministern i ministerkommittén. Utrikesministrarna möts en gång om året och representeras däremellan i det löpande arbetet av sina ambassadörer i Strasbourg, där Europarådet ligger. Ordförandeskapet roterar halvårsvis mellan medlemsländerna.

Församlingen och kongressen

Arbetet i Europarådet innefattar även andra aktörer än medlemsländernas regeringar. Europarådets parlamentariska församling, som utgörs av representanter från alla medlemsländers parlament, har genom åren spelat en central roll som idégivare och debattforum. Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter har motsvarande värdefulla uppgift för samarbetet på de lokal - och regionalpolitiska planen. Såväl församlingen som kongressen övervakar hur medlemsländerna uppfyller de skyldigheter som följer av medlemskap i Europarådet.

Europadomstolen för mänskliga rättigheter

Europarådet är kanske mest känt för Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Det är till denna som enskilda personer i medlemsländerna kan klaga när de anser att det nationella rättsväsendet inte skyddat de mänskliga rättigheter som lagts fast i Europakonventionen för skydd av mänskliga rättigheter.

Ett stort problem som hotar att allvarligt försvaga detta skydd är den ökande tillströmningen av klagomål till Europadomstolen och det växande antal mål som domstolen har att hantera. Vid årsskiftet 2011/2012 uppgick antalet klagomål under behandling hos Europadomstolen till ca 150 000. Målbalansen ökar kontinuerligt. Även Europarådets ministerkommitté, som övervakar att medlemsstaterna verkställer Europadomstolens fällande domar, har med åren fått en allt tyngre arbetsbörda. För att komma till rätta med problemen pågår sedan länge ett reformarbete, som syftar till både att effektivisera övervakningssystemet och att få medlemsstaterna att fullt ut respektera sina åtaganden enligt Europakonventionen.

Ministerkommittén har också tillsatt en arbetsgrupp som ska styra reformarbetet (GT - SUIVI.Interlaken). Vidare har den gett mandat till styrkommittén för mänskliga rättigheter (CDDH) att utarbeta förslag till såväl åtgärder som inte kräver konventionsändringar som åtgärder som kräver sådana ändringar.

I februari 2010 ratificerade Ryssland protokoll 14, som därmed kunde träda i kraft i sin helhet i förhållande till samtliga medlemsstater den 1 juni 2010. Protokollet innehåller flera processuella ändringar som ökar Europadomstolens effektivitet. Bland annat ges behörighet till en respektive tre domare att avgöra mål i enklare fall där det tidigare har krävts tre respektive sju domare. Protokollet innehåller även en ny grund för att avvisa klagomål. Det har dock länge stått klart att det behövs ytterligare åtgärder för att säkerställa övervakningssystemets effektivitet i framtiden.

Andra organ

Europarådet utför sitt arbete genom en rad organ, varav flera är oberoende expertkommittéer som övervakar hur medlemsländerna genomför olika regler som fastställts inom Europarådet. Europarådets webbplats beskriver närmare organisationen och verksamheten inom olika områden.

Sveriges profil i Europarådet

Sverige arbetar för att stärka Europarådets roll på de områden där organisationen har fördelar i jämförelse med andra organisationer, nämligen i arbetet med att främja respekten för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer.

Europarådets framtid

Under 1990 - talet var organisationens utmaning en snabbt växande medlemskrets. Montenegro blev den 11 maj 2007 Europarådet 47:e medlem. Montenegro har lämnat in sin ansökan om medlemskap i Europarådet. Vitryssland står fortsatt utanför organisationen då utvecklingen i landet inte motsvarar de krav som ställs för att komma i fråga för medlemskap. Bland de nya utmaningar som organisationen står inför, ingår att precisera sin roll i det förändrade Europa, som bland annat kännetecknas av utvidgningen av EU.