Myndigheter

Till varje departements ansvarsområde hör ett antal statliga myndigheter. Polisen, Migrationsverket och Skatteverket är några exempel. Det är myndigheterna som ska tillämpa de lagar och utföra den verksamhet som riksdag och regering har beslutat om.

Utöver de generella regelverken om ekonomisk styrning och myndigheternas befogenheter och skyldigheter, beslutar regeringen om förutsättningarna för den enskilda myndighetens verksamhet. Det sker dels i årliga så kallade regleringsbrev och dels genom förordningar. Det är i Regeringskansliet som det praktiska arbetet med att ta fram regleringsbrev och förordningar sker. I regleringsbreven står det bland annat vilka mål en myndighet ska uppnå med sin verksamhet, hur mycket pengar myndigheten har till sitt förfogande och hur pengarna ska fördelas mellan myndighetens olika verksamheter. I förordningarna finns olika generella administrativa bestämmelser för hur myndigheterna ska utföra sitt arbete.

Utnämning och försörjning av statliga chefer

Myndigheterna är regeringens viktigaste instrument för att genomföra sin politik. Myndighetscheferna ansvarar oftast för myndigheternas verksamhet inför regeringen. Därför är regeringens utnämningsmakt och chefspolitik viktig. Regeringens utnämningsmakt omfattar beslut om anställning av myndighetschefer, överdirektörer och länsråd. Övriga anställningar beslutas av respektive myndighet.

Regeringen följer upp myndigheternas verksamhet

Resurserna inom den offentliga sektorn ska utnyttjas på bästa sätt och användas där de bäst behövs. Därför krävs det att myndigheternas verksamhet och resultat följs upp och utvärderas. Varje år lämnar myndigheterna en årsredovisning till regeringen, med information om bland annat kostnader, intäkter och resultat. Utifrån årsredovisningarna kan regeringen följa upp och utvärdera myndigheternas verksamhet. Årsredovisningarna ligger också, tillsammans med de budgetunderlag som myndigheterna lämnar, till grund för arbetet med nästa års statsbudget och regleringsbrev.

Ministerstyre förbjudet i Sverige

Regeringen har med andra ord ganska stora möjligheter att styra myndigheternas verksamhet. Den får dock inte i något fall styra över hur en myndighet ska tillämpa en lag eller besluta i ett enskilt ärende som rör myndighetsutövning. I många andra länder är det vanligt att ett enskilt statsråd har makt att genom beslut direkt ingripa i myndigheternas löpande arbete. I Sverige saknas sådana möjligheter. Regeringens kollektiva beslutsfattande och förbudet mot direktiv till myndigheter i enskilda ärenden är uttryck för vad som i dagligt tal brukar kallas förbudet mot ministerstyre. Riksdagen har till uppgift att granska att ministerstyre inte förekommer. Om regeringen tycker att myndighetens tillämpning av en lag är felaktig, får regeringen i stället föreslå förändringar i den lagen.

Socialdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 6 mars 2008
Uppdaterad 19 januari 2012