Postmarknaden
Den svenska postmarknaden är en mycket diversifierad marknad. Kunderna utgörs av många olika typer av aktörer, från hushåll som köper ett fåtal frimärken per år till storkunder som banker, försäkringsbolag och myndigheter som årligen skickar miljontals försändelser. Genom sitt nära samband med marknader som till exempel kommunikation, transport/logistik och reklam är postsektorn en viktig del av samhällets ekonomiska infrastruktur.
Foto: Sandra Baqirjazid
I juni 2009 slutfördes samgåendet mellan Posten AB och Post Danmark A/S. Den svenska staten har 60,7 procent av aktierna i det nya svensk-danska bolaget, Posten Norden AB. Genom ökade postvolymer och finansiella resurser erbjuds goda förutsättningar att långsiktigt värna den samhällsomfattande posttjänsten. På en alltmer konkurrensutsatt postmarknad kan samgåendet skapa en större naturlig hemmamarknad som på längre sikt, ökar både lönsamhet och effektivitet.
Kännetecknande för dagens postmarknad är den snabba ökningen av företagsgenererad post och primärt utgör brevet en kanal för information från företag till hushåll. I Sverige har vi för närvarande ett 30-tal postoperatörer vilkas verksamhet bedrivs med tillstånd från Post- och telestyrelsen (PTS). Mer information om dessa och om annat som rör postmarknaden finns på PTS:s webbplats.
Postdirektiv
Utvecklingen mot en gemensam marknad för posttjänster i Europa skapar nya förutsättningar. Sedan 1990-talet har åtgärder vidtagits för att öppna brevmarknaden för konkurrens, både i Europa och på andra håll i världen.
Enligt det ursprungliga postdirektivet från 1997 (direktiv 97/67/EG) kunde medlemsstaterna använda lagstadgade monopol för att konkurrensskydda befordran av försändelser som väger högst 50 gram. Sedan 2008 finns nu inom EU ett nytt postdirektiv som syftar till att liberalisera och konkurrensutsätta marknaden under kontrollerade former. Någon stegvis liberalisering har inte varit aktuell för Sveriges del eftersom monopolet på den svenska postmarknaden avskaffades redan 1993. Senast den 31 december 2010 ska medlemsstaterna ha införlivat direktivet och det kommer då inte längre vara möjligt att behålla nationella monopol på posttjänster. För elva av medlemsstaterna skjuts genomförandet av direktivet upp till den 31 december 2012.
Den 30 september lämnade 2008 års Postlagsutredning förslag på hur postdirektivet ska införlivas i svensk rätt. Förslaget har skickats på remiss och svaren från remissinstanserna nås via länken under rubriken "Relaterat". En proposition med förslag till en ny reglering har överlämnats till riksdagen våren 2010.
Grundläggande betaltjänster
Som en ersättning till Svensk Kassaservice har Post- och telestyrelsen på regeringens uppdrag upphandlat grundläggande betaltjänster (kontantuttag och betalning av räkningar) till 73 landsbygdsområden och 15 orter. PTS har tilldelat Ica Banken och KI Kuponginlösen AB gemensamt rätten att leverera tjänsterna. De upphandlade tjänsterna har successivt tagits i drift under andra halvåret 2008. För att personer med funktionsnedsättning och äldre i glesbygd ska få tillgång till grundläggande betaltjänster i anslutning till bostaden har PTS också genomfört en särskild upphandling, s.k. utsträckt service. Mer information om de grundläggande betaltjänsterna finns på PTS:s webbplats.
