Integrationsfrågorna berör många olika politikområden och inkluderar till exempel insatser inom arbetsmarknads- och utbildningspolitiken och arbete mot diskriminering. Politiken inriktas i huvudsak på generella åtgärder som minskar utanförskapet i samhället. Åtgärder som riktar sig till invandrare som grupp ska bara förekomma under den första tiden i Sverige. I skrivelsen "Egenmakt mot utanförskap - regeringens strategi för integration" presenteras inriktningen och konkreta insatser inom regeringens sju strategiska områden för integration:

• snabbare etablering för nyanlända invandrare
• fler i arbete, fler företagare
• bättre resultat och större likvärdighet i skolan
• bättre språkkunskaper och större möjligheter till utbildning för vuxna
• effektiv bekämpning av diskriminering
• en positiv utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap
• en gemensam värdegrund i ett samhälle som präglas av ökande mångfald

Nyanländas etablering i samhället

Kommunerna har i över tjugo år haft huvudansvaret för att stödja nyanlända flyktingar att etablera sig i samhället. Nyanlända erbjuds introduktionsprogram som bland annat omfattar undervisning i svenska för invandrare (sfi), samhällsinformation, kontakter med arbetsmarknaden samt skola och barnomsorg för barnen.

Sedan den 1 juli 2007 är det en uppgift för Migrationsverket och länsstyrelserna att se till att det finns beredskap och kapacitet att ta emot flyktingar i kommunerna. Länsstyrelserna förhandlar med kommunerna om flyktingmottagande, i första hand med kommuner som har en god arbetsmarknad eller där det finns försörjningsmöjligheter inom pendlingsavstånd.

Ny reform ska påskynda etableringen

Den 1 december 2010 trädde den nya reformen för att påskynda nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet i kraft. Reformen innebär bland annat att staten tar ett större ansvar för nyanländas etablering. Arbetsförmedlingen får ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna. Arbetsförmedlingen ska tillsammans med den nyanlände upprätta en etableringsplan med insatser för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering. I etableringsplanen ska minst ingå sfi, samhällsorientering och arbetsförberedande insatser. En statlig ekonomisk ersättning till den nyanlände som villkoras med ett aktivt deltagande i aktiviteter och som är lika över hela landet införs.

Etableringslots - en ny aktör

En ny aktör - etableringslots - ska stödja den nyanlände att hitta sin väg till arbete. Den nyanlände ska själv kunna välja lots. Ersättning till kommuner för flyktingmottagande.

Kommunerna kommer även fortsättningsvis ha viktiga uppgifter i flyktingmottagandet och för nyanländas etablering, t.ex. för sfi och annan vuxenutbildning, bostadsförsörjning och insatser för barn och unga. Kommunerna får också ansvar för att erbjuda nyanlända samhällsorientering.

Kommuner som har en överenskommelse om flyktingmottagande får en grundersättning från staten. De får också ett statsbidrag för varje nyanländ som tas emot i kommunen (schablonersättning) som ska täcka kostnaderna för bl.a. sfi, samhällsorientering, tolkar och särskilda introduktionsinsatser inom skolan och förskolan. Kommuner och landsting kan också få ersättning för vissa särskilda kostnader.

Reformer för att öka invandrares deltagande på arbetsmarknaden

För att öka invandrares deltagande på arbetsmarknaden har flera reformer genomförts bland annat så kallade instegsjobb och nystartsjobb, en jobb- och utvecklingsgaranti och en jobbgaranti för ungdomar. Satsningar görs också på kompetensutveckling av sfi-lärare, yrkesbedömning och validering av utländsk utbildning samt kompletterande högskoleutbildningar.

Urban utveckling

Det urbana utvecklingsarbetet bidrar till att identifiera former för samordning och samverkan kring ett långsiktigt förändringsarbete i stadsdelar med ett utbrett utanförskap. Särskilt fokus läggs på frågor som rör arbete, utbildning, trygghet och tillväxt. Staten har tecknat lokala utvecklingsavtal med 21 kommuner som omfattar 38 stadsdelar. Avtalen gäller för åren 2008-2010.

EU och internationellt samarbete

Inom ramen för EU-samarbetet bidrar regeringen till kunskaps- och erfarenhetsutbyte på integrationsområdet. EU:s ministrar med ansvar för integrationsfrågor träffas regelbundet för att diskutera och ta fram förslag till rådsslutsatser som sedan antas i Rådet för rättsliga och inrikes frågor. På motsvarande sätt behandlas urbanfrågor vid informella ministermöten för EU:s ministrar med ansvar för urban utveckling. Sverige deltar också i flera nätverk för kunskapsutbyte: National Contact Points on Integration (NCPI), Urban Development Group (UDG) och European Urban Knowledge Network (EUKN).

I och med att Lissabonfördraget antogs 2009 finns nu en rättslig grund för åtgärder som stimulerar och stödjer medlemsstaternas arbete med att främja integration som rör lagligen bosatta tredjelandsmedborgare. Enligt Stockholmsprogrammet (EU:s fleråriga arbetsprogram för frihet, säkerhet och rättvisa) ska samarbetet på integrationsområdet utvecklas genom stärkt kunskaps- och erfarenhetsutbyte och ökad samordning med andra relevanta politikområden. Under EU-ordförandeskapet 2009 fokuserade Sverige på utvecklingen av gemensamma indikatorer för uppföljning av integrationspolitikens resultat. Nu finns därför kärnindikatorer på några för integrationspolitiken relevanta politikområden: sysselsättning, utbildning, social inkludering och aktivt medborgarskap.

Sverige deltar även i Europarådets arbete kring integrationsfrågor samt i internationellt samarbete på området, primärt genom OECD:s arbetsgrupp Working Party on Migration och dess rapporteringssystem Continuous Reporting System on Migration (SOPEMI).