Åtgärder mot lagfartskapning
Det har i ett antal fall hänt att lagfart har beviljats på grundval av förfalskade fångeshandlingar, så kallad lagfartskapning. Genom ett nytt underrättelseförfarande blir det svårare att genomföra kapningar.
Lagfartskapningar är inte något stort problem sett till antalet fall. Det svenska fastighetssystemet fungerar effektivt och säkert och åtnjuter ett stort förtroende bland fastighetsägare, kreditgivare med flera. Men för den som blir utsatt för en lagfartskapning kan konsekvenserna i vissa fall bli besvärliga.
Regeringen beslutade den 11 februari 2010 att inskrivningsmyndigheten ska underrätta överlåtaren av en fastighet om att lagfart har beviljats för förvärvaren. Syftet med denna åtgärd är att det ska bli lättare för den rätte ägaren att agera mot lagfartskapning. Genom det nya underrättelseförfarandet får den rätte ägaren snabbt kännedom om lagfartsbeslutet och kan överklaga det. Bestämmelser om underrättelse finns i 15 § inskrivningsförordningen (2000:309). Inskrivningsmyndigheten ska börja skicka ut underrättelser den 1 oktober 2010.
Regeringen beslutade också i december 2009 att ge Lantmäteriet, som är huvudman för inskrivningsmyndigheten, i uppdrag att inom ramen för en försöksverksamhet skärpa kontrollen av lagfartsansökningar. Lantmäteriet ska utveckla lämpliga rutiner för när en utökad kontroll bör göras och vad denna kontroll bör bestå i. Försöksverksamheten ska pågå till den 1 juli 2011. Därefter ska en utvärdering göras.
Sedan tidigare gäller att fastighetens rätte ägare har rätt till ersättning av staten för sina kostnader för att få tillbaka lagfarten. Bestämmelser om ersättning finns i 18 kap. 4 a § jordabalken (se prop. 2000/01:61). Kammarkollegiet prövar frågan om staten ska betala ersättning.
