Rådet för Ekonomiska och finansiella frågor (Ekofin) den 30 november 2011
Hanteringen av den ekonomiska krisen i euroområdet stod åter i fokus när EU:s finansministrar möttes i Bryssel den 30 november. Som ett led i detta presenterade EU-kommissionen sina nya förslag om förstärkt ekonomisk styrning och stabilitetsobligationer.
Finansminister Anders Borg i samtal med EU-kommissionärerna Olli Rehn och Michel Barnier vid Ekofinmötet i Bryssel den 30 november. Foto: Europeiska unionens råd
Oron i ekonomin dominerade finansministermöte
Även om mötesdagordningen rymde många punkter stod givetvis den ekonomiska situationen i Eurozonen i fokus när finansministrarna samlades i Bryssel. Dagen inleddes således med en diskussion om möjliga krishanteringsåtgärder och om åtgärder för att stärka den europeiska banksektorn. På väg in till mötet betonade finansminister Anders Borg betydelsen av att de nytillträdda regeringarna i Italien och Spanien snabbt skapar trovärdighet för sin finanspolitik.
- De måste ta fram alla skelett ur garderoben och komma ihåg att marknaden inte ger någon smekmånad. Om det sker så öppnar det för större flexibilitet för andra lösningar, sade han.
En sådan lösning skulle kunna vara ett kombinerat agerande från den europeiska centralbanken ECB och valutafonden IMF, anser Anders Borg. Att IMF är involverat är av central betydelse eftersom det skulle stärka möjligheterna för att genomlysa stödprogrammen och ställa krav på mottagarländerna att genomföra åtgärder.
- Förutsättningen för detta är dock att Italien och Spanien markerar att man har en ambition att stärka sin finanspolitik på ett sätt som skapar manöverutrymme för ECB och IMF, sade Anders Borg efter mötet.
Ekonomisk styrning och stabilitetsfonder
Vid det formella Ekofinmötet bereddes EU-kommissionen tillfälle att presentera sitt förslag till ett andra paket om förstärkt ekonomisk styrning och stabilitetsobligationer, som kommissionen antog den 23 november. Paketet innehåller förslag om stärkt övervakning i den nationella budgetpolitiken i eurozonen och övervakning av euroländer som missköter sina statsfinanser; samt ett förslag om så kallade stabilitetsobligationer ("stability bonds/eurobonds").
Kommissionen har presenterat tre olika alternativ för hur stabilitetsobligationerna skulle kunna utformas. Den övergripande tanken bakom stabilitetsobligationer är att euroländernas upplåning på världsmarknaderna skulle kunna ske gemensamt och med någon form av gemensamma garantier. De tre alternativen är olika långtgående i förhållande till detta. Förslagen skiljer sig från dagens situation där varje medlemsland självständigt gör sin upplåning och har eget ansvar för sin skuld.
Sverige ser mycket kritiskt på tankarna att införa stabilitetsobligationer inom Eurozonen. Obligationerna riskerar att skapa fel incitament både för medlemsländer som sköter sina ekonomier och för länder som missköter sig. Sverige anser också att det måste till djupgående rättsliga, konstitutionella och institutionella klargöranden innan stabilitetsobligationer kan bli aktuella.
---
För information om samtliga dagordningspunkter som diskuterades på rådsmötet, vänligen se uppföljning från rådets presstjänst i högermarginalen.
