Pension vid 68 år 2033?
Den demografiska utvecklingen gör att den yrkesverksamma perioden behöver förlängas. För att den så kallade demografiska försörjningskvoten ska förbli densamma som idag skulle pensionsåldern, enligt SCB:s Lena Lundkvist, behöva höjas till 66 år 2015, 67 år 2021 och 68 år 2033. Det är en av slutatserna som Jesper Strömbäck, huvudsekreterare i Framtidskommissionen, tar med sig från tisdagens seminarium om strategier för förnyade livschanser på arbetsmarknaden.
-
Jesper Strömbäck, huvudsekreterare i Framtidskommissionen
-
Lena Lundkvist, SCB
-
Joakim Palme, Uppsala universitet
-
Kerstin Brunnberg, ordförande för Statens Kulturråd
-
Ingemar Eriksson, pensionsåldersutredningen
-
Efter föredragen ställde åhörarna frågor till föreläsarna.
Den svenska befolkningen blir allt större och allt äldre. 2004 passerade antalet personer i Sverige 9 miljoner, och enligt prognoserna från Statistiska centralbyrån kommer antalet passera 10 miljoner om cirka tio år. Medan det idag finns 497 000 medborgare över 80 år i Sverige kommer antalet att öka till närmare 800 000 inom de närmaste 20 åren.
Allt fler lever allt längre
Av de flickor som föds idag kommer närmare hälften att bli äldre än 90 år. Mellan 2011 och 2060 beräknas medellivslängden öka från 83,6 år till 86,9 år för kvinnor och från 79,7 till 84,7 år för män. Allt fler kommer leva allt längre, och allt fler kommer att vara friska och aktiva allt längre efter den traditionella pensionsåldern vid 65 år.
Detta innebär att de yrkesverksamma åren utgör en allt mindre andel av vår livstid, och att de som är yrkesverksamma behöver försörja allt fler. På samhällsnivå innebär detta nya utmaningar för både finansieringen och tillhandahållandet av välfärdstjänster. På individnivå innebär utvecklingen samtidigt nya möjligheter för ett fortsatt aktivt yrkesliv.
Inte bara ekonomiska incitament
Mot den här bakgrunden syftade det välbesökta seminariet till att öka vår kunskap och bidra till en framtidsinriktad diskussion kring de utmaningar som den demografiska utvecklingen för med sig.
Lena Lundkvist från Statistiska centralbyrån inledde genom att beskriva den demografiska utvecklingen med sikte mot 2060. Frågan om fortsatt arbete efter den traditionella pensionsåldern handlar i stor utsträckning om vilka incitament som finns för människor att fortsätta arbeta, vilket diskuterades av Ingemar Eriksson från den sittande statliga pensionsåldersutredningen. Allt handlar dock inte om ekonomiska incitament, utan många olika överväganden påverkar om och i vilken utsträckning människor fortsätter arbeta. Detta diskuterades av Kerstin Brunnberg, ordförande för Statens Kulturråd och tidigare vd för Sveriges Radion.
Seminariet avslutades genom att Joakim Palme, professor i statskunskap vid Uppsala universitet och tidigare vid för Institutet för Framtidsstudier, diskuterade Sverige och den svenska situationen ur ett internationellt perspektiv.
Text: Jesper Strömbäck
Foto: Martina Huber
Försörjningskvoten
Försörjningskvoten räknas fram genom att dela antalet under 19 år och över 65 år med antalet mellan 20 och 64 år.
Medellivslängd enligt SCB
Medellivslängden vid födelsen är ett mått, eller egentligen ett index, som på ett sammanfattande sätt mäter dödligheten för alla åldrar under ett speciellt år. Det är alltså inte den genomsnittliga livslängden som en person som föddes ett speciellt år kommer att ha utan ett samlat mått på dödligheten i alla åldrar det år personen
föddes.
Foton
Fotona, som är tagna av Martina Huber regeringskansliet, får användas men uppge alltid fotograf och källa. Letar du efter högupplösta versioner av bilderna kontakta framtidskommissionen@primeminister.ministry.se.
