Rådet för ekonomiska och finansiella frågor den 7 december 2010

Formellt beslut om ekonomiskt stöd till Irland

Vid finansministrarnas möte i rådet för ekonomiska och finansiella frågor fattades det formella beslutet om ett ekonomiskt stödpaket till Irland på 85 miljarder euro. Av dessa skjuts 35 miljarder euro till som kapital för att stödja de irländska bankerna, medan 50 miljarder euro ska täcka finansieringsbehoven i den irländska regeringsbudgeten.

Stödinsatserna innehåller också tydliga krav på motprestationer som att stärka och reformera banksektorn och innan 2015 få kontroll över budgetunderskottet. Det var vid ett extrainsatt möte i Bryssel den 28 november som euroländerna tillsammans med Sverige, Storbritannien och Danmark enades om villkoren för det irländska stödpaketet. Sverige bidrar med 600 miljoner euro.

Stärkt samarbete mot skattebedrägerier

Rådet nådde en politisk överenskommelse om ett förslag till nytt direktiv för administrativt samarbete på beskattningsområdet. Samarbetet ska hjälpa medlemsländerna att bekämpa skattebedrägerier, bland annat genom ett ökat utbyte av information. Behovet av förstärkt samarbete har uppstått i takt med att antalet gränsöverskridande transaktioner och rörligheten bland skattebetalare ökat.

Direktivet, som ska antas utan diskussion vid nästa rådsmöte, kommer att säkerställa att OECD-standarden för informationsutbyte på begäran genomförs i EU. Det kommer även att föreskriva att ett automatiskt informationsutbyte introduceras stegvis.

Ekonomisk styrning

Finansministrarna fortsatte diskussionen om den ekonomiska styrningen i EU och noterade det pågående arbetet efter mötet i Europeiska rådet den 28-29 oktober. Diskussionen bottnar i den rapport som Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuys ekonomiska expertgrupp lade fram inför Europeiska rådet i oktober, samt i de förslag som kommissionen lade fram den 29 september. Förslagen som just nu undersöks och bearbetas i rådet rör framför allt stärkt budgetdisciplin i medlemsländerna och ökad koordinering av den ekonomiska politiken.

Vid toppmötet i Europeiska rådet i oktober uppmanade stats- och regeringscheferna ordföranden att förbereda arbetet för att göra en begränsad förändring i EU-fördraget. Förändringen syftar till att etablera en permanent mekanism för att skydda den ekonomiska stabiliteten i euroområdet. Europeiska rådet väntas ta ett slutgiltigt beslut kring utformningen av krismekanismen och den begränsade fördragsjusteringen vid mötet den 16-17 december.

Förberedelser inför Europeiska rådet den 16-17 december

Pensionsreformer

Flera medlemsländer som infört ett pensionssystem liknande det svenska PPM-systemet med obligatorisk fondering upplever att de missgynnas i genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten. Detta eftersom fondsparandet i nationalräkenskaperna mäts som privat sparande och därför inte får tillgodoräknas i samband med stabilitets- och tillväxtpakten. De fonderade pensionssystemen har också blivit föremål för diskussion eftersom det förekommer att medlemsländer använder pengar ur pensionsfonderna för att stärka statsbudgeten.

Frågan om pensionssystemen väntas komma upp vid Europeiska rådets möte nästa vecka. Det belgiska ordförandeskapet förbereder en rapport.

Stabilitetsavgifter för banker

Rådet godkände en rapport till Europeiska rådet om stabilitetsavgifter och skatter inom banksektorn. Flera medlemsländer har redan tagit initiativ till att införa nationella stabilitetsavgifter, dock har avgiften utformats olika i olika medlemsländer och risken är att dubbelbeskattning kan förekomma för banker och kreditinstitut som har verksamhet i flera länder. Rapporten föreslår att praktiska rekommendationer utformas för att minimera problemen med dubbelbeskattning och andra konkurrensmässiga snedvridningar.

Krishantering för finanssektorn

Rådet noterade kommissionens meddelande om ett framtida EU-ramverk för hanteringen av banker och vissa investeringsbolag i kris. Förslaget handlar bland annat om att stärka tillsynsmyndigheternas befogenheter för att tidigt kunna agera mot institut med finansiella problem. Rådet antog slutsatser om förebyggande åtgärder, krishantering och krislösning där det övergripande syftet är att säkerställa ett sunt beteende på den finansiella marknaden och minska risken för framtida kriser.

Slutsatser om hälso- och sjukvården

Rådet antog slutsatser om allmännyttiga tjänster i hälso- och sjukvården. Ämnet har även diskuterats i ministerrådet för sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (EPSCO). Slutsatserna är baserade på en gemensam rapport från kommissionen och kommittén för ekonomisk politik (KEP) som belyser institutionella särdrag i medlemsländernas hälso- och sjukvårdssystem.

Slutsatser om skadlig skattekonkurrens

Rådet antog slutsatser om skadlig skattekonkurrens, vilka bland annat handlar om uppförandekod för företagsbeskattning i tredje land. I slutsatserna uppmanar rådet kommissionen att fortsätta diskussionen med Schweiz och Liechtenstein om principer och kriterier för detta. En särskild högnivågrupp är utsedd för att arbeta med frågan och rådet välkomnar de framsteg som gruppen gjort.

Slutsatser om skadlig klimatfinansiering

Rådet antog också slutsatser om klimatfinansiering som bland annat bekräftar det kollektiva åtagandet i det så kallade Copenhagen Accord. Rådet betonar att EU och medlemsländerna har gjort märkbara avancemang för att genomföra deras fast start-åtaganden för 2010 för att bekämpa klimatförändringar i utvecklingsländer.