Utredning om tjänstehundsavel

Utredningen har haft i uppdrag att utvärdera systemet för upphandling och utplacering av ledarhundar som trädde i kraft den 1 januari 2006.

- Min slutsats är att upphandling och placering av ledarhundar fungerar väl säger Bo Genfors. Förändringen är att betrakta som lyckad, Priserna på ledarhundar har minskat, tillgången är tillräcklig och någon skillnad i kvalitén har inte förmärkts sedan öppen offentlig upphandling med förfrågningsunderlag och anbudsförfarande infördes.

Kartläggning

Utredningen har även haft i uppgift att kartlägga om det vidtagits åtgärder för att stimulera privata uppfödare av tjänstehundsämnen och har därvid analyserat vilka incitament och vilket stöd som eventuellt behövs för att öka den privata uppfödningen av tjänstehundsämnen.

Utredningen har funnit att staten inte stimulerat privata uppfödare av hundar som kan bli lämpliga som tjänstehundar, så kallade tjänstehundsämnen.

Marknadstillträde

Den bästa stimulansen för privata uppfödare av tjänstehundar är ett ökat marknadstillträde. Ett av utredningens förslag är därför att myndigheter generellt bör använda sig av öppen offentlig upphandling med förfrågningsunderlag och anbudsförfarande när de köper hundar.

Polisen, som är den största användaren av tjänstehundar, föreslås övergå till att köpa hundar centralt vilket innebär en ny organisation för deras hundinskaffning. Polisen bör även pröva att, åtminstone för en del av sitt behov, köpa valpar istället för unghundar som idag.

Försvarsmakten och hemvärnet

Försvarsmakten föder i dag upp hundar i en egen avelsbesättning. Antalet valpar som produceras överstiger flerfaldigt Försvarsmaktens behov av tjänstehundar. Som en konsekvens av att marknadstillträdet för privata uppfödare bör öka måste Försvarsmaktens hundbesättning minska i omfattning. Försvarsmakten måste också ta ut marknadsmässiga priser när en hund överlåts.

Hemvärn och räddningstjänst rekryterar inte hundar utan hundekipage, det vill säga hundförare med hund. Hundarna är redan köpta när rekryteringen av ekipaget sker, varför utredningen inte lämnar förslag som direkt rör dessa hundar.

Avelsråd för tjänstehund

Även inom de hundraser som är vanligast bland tjänstehundarna är det få hundindivider som blir tjänstehundar. En konsekvens av detta är att det är svårt att få till stånd ett avelsarbete som inriktas på att förbättra egenskaper som är viktiga för tjänstehunden. Avsaknaden av en tydlig marknadsplats där köpare och säljare av tjänstehundar möts och där kraven på hundarna tydliggörs accentuerar detta problem.

Utredningen föreslår därför att ett rådgivande samordningsorgan, ett avelsråd, för statliga tjänstehundsanvändare inrättas. Till detta kan privata tjänstehundsuppfödare ansöka om att bli ackrediterade.

Uppgifterna för rådet ska vara att ge råd i frågor om avel av tjänstehundar samt utarbeta rådgivande anvisningar för de tester av hundar som görs i samband med inköp av tjänstehundar. Även i övrigt ska rådet stödja myndigheterna vid deras upphandling av tjänstehundar. Rådets verksamhet föreslås finansieras via satsbudgeten. Försvarsmaktens materialanslag bör minskas med motsvarande belopp på grund av förslaget att deras hundbesättning skall minskas.

Agronom Bo Genfors har varit särskild utredare. Utredningssekreterare har varit biologen Ulrika Bergman. Dessutom har en expertgrupp med företrädare för departement, myndigheter och organisationer deltagit i utredningsarbetet.