"Nu börjar det verkliga arbetet i Kenya"
I onsdags, den 4 augusti, sa kenyanerna i en folkomröstning ja till en ny grundlag.
- Sedan två årtionden har Kenya strävat efter en grundlagsreform. Valet i december 2007 ledde till en våldsam kris. Genom medling av Kofi Annan nådde kenyanska politiska ledare en överenskommelse som fick slut på våldet. Ledarna enades också om att genomföra reformer, bland annat en ny grundlag. Den nya grundlagen gör det möjligt att gå vidare med andra förändringar, säger Björn Häggmark, andreman på Sveriges ambassad i Nairobi.
Ambassadkollegan Japhet Kiara utanför vallokalen. På väggen är en förstoring av röstsedeln uppsatt för att kunna instruera röstande om var man fyller i för ja respektive nej i folkomröstningen. Foto: Linda Widmark
Hur gick valet?
- Folkomröstningen ledde till ett tydligt resultat. 67 procent av väljarna röstade ja till förslaget om ny grundlag, 30 procent röstade nej. Övriga röster ogiltigförklarades. Valdeltagandet var högt med 72 procent av de nästan 12,5 miljoner registrerade väljarna. Folkomröstningen genomfördes på ett förtroendeingivande sätt och stor öppenhet. Till vår glädje var också valdagen lugn. Det är ett stort steg framåt jämfört med hur tidigare val har gått till i Kenya.
Några av ambassadens observatörer för folkomröstningen. Från vänster: John Ndiritu, Jenny Löfbom och Björn Häggmark.
Vad handlar det om?
- Huvuddragen i Kenyas grundlag hade inte ändrats sedan självständigheten 1963. Men Kenya har förändrats och kenyanerna vill ha ett mer demokratiskt, rättvist och välmående samhälle. En expertkommitté fick i uppdrag att utarbeta ett förslag till en ny grundlag. Medborgarna och parlamentarikerna fick lämna synpunkter på förslaget, och parlamentet godkände förslaget till ny grundlag. Det slutliga avgörandet hade dock Kenyas folk - genom att rösta ja eller nej beslutade kenyanerna om förslaget skulle antas.
Vilka är de viktigaste frågorna?
- Både ja- och nejsidan har velat se en ny grundlag och båda sidorna har drivit mycket intensiva valkampanjer. Jasidan ansåg att förslaget som helhet var bra för att förbättra samhällsstyret och minska fattigdomen. Ökad kontroll av regeringsmakten, mer fristående rättsväsende, stärkt jämställdhet och omfattande decentralisering för att föra beslut och resurser närmare människorna är några förändringar som jasidan nämnt. Nejsidan kritiserade delar av innehållet och ville att förslaget skulle omarbetas innan folket tog ställning. Kritiken gällde framför allt bestämmelser om landreform, utformning av abortförbud, muslimska domstolar om äktenskap och arv, samt indelningen i nya län.
Kiara visar upp sina identitetshandlingar och röstkort för att bli avprickad i röstlängden.
Vad har ambassaden gjort?
- Sveriges bistånd till Kenya är inriktat på stöd till demokratisk samhällsutveckling och bekämpning av fattigdom. Sverige har gett stöd till institutioner som haft en roll i grundlagsöversynen och i att genomföra folkomröstningen, men också till enskilda organisationer som främjat debatt och medborgerligt deltagande. Under folkomröstningen deltog ambassadanställda i den valövervakning som ett femtontal ambassader genomförde med 180 observatörer spridda över Kenya. Vi har besökt vallokaler, noterat röstningsprocedurer och övervakat röstsammanräkningen. På ambassaden fanns också konsulär beredskap om utvecklingen av folkomröstningen skulle ha blivit bli orolig.
Hur var säkerhetsläget?
Dags att avge sin röst i det föreslagna antagandet av en ny grundlag.
- Lyckligtvis genomfördes folkomröstningen nästan helt utan incidenter. Också resultatet har tagits emot med lugn. Oron var till och från stor för att våld skulle kunna bryta ut. Hot och våld har alltför många gånger hört till vid val i Kenya. Myndigheter och det civila samhället, med stöd av bland annat Sverige, byggde inför folkomröstningen upp ett finmaskigt nätverk för att förebygga våld och kunna slå larm. Ambassaden har följt säkerhetsläget och svarat på frågor från svenskar som besöker och bor i Kenya.
Vad händer nu?
- Det är många i Kenya som tydligt säger att det är nu det verkliga arbetet börjar! Den nya grundlagen ska träda i kraft senare i augusti. Grundlagen anger när olika förändringar ska genomföras. Ett femtiotal lagar måste utarbetas och antas för att grundlagen ska få genomslag. Det kommer att ställa stora krav på regering och parlament. Förhoppningsvis kommer kenyanerna att noga följa framstegen, och ställa krav om de dröjer. Sverige kommer fortsatt att i dialog och med bistånd stödja reformansträngningarna.
