Intensiv julimånad för svensk folkrättsexpert

Marie Jacobsson är inte bara docent i folkrätt och en av UD:s två folkrättsrådgivare, hon är också en av 34 ledamöter i FN:s folkrättskommission. I november 2006 invaldes hon i hård konkurrens och blev därmed den första svenska ledamoten sedan 1961 och den tredje kvinnan någonsin. Nu reser hon till Genève för att under juliveckorna delta i den andra delen av folkrättskommissionens årliga möte.

Marie Jacobsson, svensk ledamot i FN:s folkrättskommission. Foto: Teo Zetterman

Marie Jacobsson visar ett foto där hon och hennes kollegor i FN:s folkrättskommission står uppställda, två kvinnor och 31 män. Den manliga dominansen är påfallande.
- Till nyligen var vi tre kvinnor. Utöver mig en portugisiska och en kinesiska. Glädjande nog har min kinesiska kollega precis blivit utnämnd till domare vid den Internationella domstolen i Haag - den andra kvinnan genom tiderna, men vi kommer förstås att sakna henne i folkrättskommissionen.

Intensiva arbetsveckor i Genève

Årets möte är det sextioandra i folkrättskommissionens historia. Den första delen av det årliga mötet i Genève pågick under maj månad och nu i juli fortsätter arbetet.
- Tio till tolv veckor per år är jag i Genève. Det är ett intensivt arbete. I år har vi ett tiotal områden som vi ska behandla. Från morgon till kväll sitter vi och går i detalj igenom rapporter och utkast till konventionstexter.

När kommissionen är klar i början av augusti presenterar den sin rapport och förslag till konventionstexter för FN:s medlemsländer som senare under hösten diskuterar frågorna i FN:s generalförsamling.

Från naturkatastrofer till sötvatten

En fråga på årets dagordning är skydd av personer vid händelse av naturkatastrofer. För att en stat ska kunna bistå en katastrofdrabbad stat i räddningsarbetet krävs att den juridiska infrastrukturen fungerar, som att tillstånd av olika slag - till exempel för överflygning, landning och tullklarering av mediciner, inte försenas.
- Det handlar om hur staterna bäst ska hantera konsekvenserna av naturkatastrofer så att enskilda personer som drabbats snabbt kan få hjälp. Frågan är känslig eftersom den rör vid den klassiska uppdelningen mellan å ena sidan statens suveränitet, å andra sidan statens skyldighet att skydda individer på sitt territorium.

En annan fråga som sysselsätter kommissionen är internationella organisationers folkrättsliga ansvar.
- Vilket folkrättsligt ansvar har till exempel FN, EU och NATO? Var slutar statens ansvar och var tar de internationella organisationernas ansvar vid? Frågan är ute på remiss hos FN:s stater och nästa år beräknas arbetet vara klart.

Andra aktuella frågor är hur gemensamma sötvatten ska skyddas och regelverk för stats- och regeringschefers immunitet mot internationella straffrättsprocesser. Den förra frågan handlar om exempelvis underjordiska sjöar som kan sträcka sig under fyra, fem staters territorier. Här måste staternas suveräna rätt att nyttja sina naturtillgångar balanseras mot förpliktelsen att inte underminera andra länders möjlighet att bruka samma resurs. Den senare frågan berör bland annat förutsättningarna för att ställa en stats- eller regeringschef inför rätta om denne begått allvarliga brott som folkmord eller krigsförbrytelser. Här kan den klassiska regeln om statsöverhuvuds immunitet komma i konflikt med världssamfundets intresse att krigsförbrytare ställs inför rätta.

Avslutningsvis, kommer vi att få se fler kvinnor som ledamöter i FN:s folkrättskommission?
- Det hoppas jag verkligen. Det hänger på staterna, det är de som nominerar kandidater till kommissionen. Det är djupt otillfredsställande att så få kvinnor är ledamöter i kommissionen, speciellt mot bakgrund av den uppsjö av duktiga kvinnliga folkrättsjurister som finns i andra länder.

Bakgrund

FN:s folkrättskommission upprättades 1946 av generalförsamlingen i syfte att främja en fortlöpande utveckling och kodifiering av den internationella rätten. Den består av 34 ledamöter invalda i sin personliga kapacitet av generalförsamlingen för en period av fem år. Kommissionen möts årligen i Genève och förbereder bland annat utkast till internationella konventioner.

Utrikesdepartementets folkrättsrådgivare

Marie Jacobsson är en av UD:s två folkrättsrådgivare. Folkrättsrådgivarfunktionen i UD har tidigare innehafts av bland andra Östen Undén, Hans Blix, Bo Johnson Theutenberg och Ove Bring.