Sverige initierar diskussion om Afghanistan

På måndagen möts EU:s utrikesministrar i Rådet för Utrikes frågor. Sverige, som representeras av utrikesminister Carl Bildt, har initierat en diskussion om Afghanistan och de utmaningar som landet och det internationella samfundet står inför. Mathias Otterstedt, ansvarig för Afghanistan på UD förklarar närmare.

I höst hålls det parlamentsval i Afghanistan. Bilden visar afghanska medborgarna som går till valurnorna vid presidentvalet och de provinsiella valen i augusti 2009. I höst hålls det parlamentsval i Afghanistan. Bilden visar afghanska medborgarna som går till valurnorna vid presidentvalet och de provinsiella valen i augusti 2009. Foto: UN Photo/Eric Kanalstein

Vad vill regeringen uppnå med diskussionen om Afghanistan?

- Vi tror att EU behöver samla och tydliggöra sin politik i några av de viktiga frågor som kommer att dominera under de närmaste månaderna. EU:s handlingsplan är en bra utgångspunkt, men politiken måste uppdateras fortlöpande. På måndag utser EU en ny representant i Afghanistan, före detta litauiske utrikesministern Vygaudas Usackas, så det är ett utmärkt tillfälle att göra det just nu, säger Mathias Otterstedt.

I januari hölls en internationell konferens om Afghanistan i London. Vilka var de viktigaste slutsatserna från konferensen?

Mathias Otterstedt, ansvarig för Afghanistan på UD. Mathias Otterstedt, ansvarig för Afghanistan på UD. Foto: Tobias Nilsson

- Londonkonferensen handlade mycket om vad som måste göras för att afghanerna ska få mer att säga till om vad gäller utvecklingen i landet. Det innebär både krav på FN och på oss som truppbidragare och biståndsgivare, men också att den afghanska regeringen verkligen genomför reformer såsom att bygga starka institutioner, stärka förvaltningen och motverka korruptionen.

Beskriv huvuddragen i EU:s politik/strategi för Afghanistan.

- EU:s handlingsplan för Afghanistan och Pakistan sammanfattar mycket av vad vi vill åstadkomma. Den återspeglar den stora vikt som EU fäster vid regionen och vår avsikt att stärka våra insatser där, både diplomatiskt och genom insatser såsom stöd till att bygga starka institutioner, polissamarbete och utvecklingssamarbete. Den är också tydlig med att detta baseras i EU:s värderingar - exempelvis stöd för demokrati, mänskliga rättigheter och stärkande av kvinnors ställning.

Kan EU:s politik påverka framsteg i Afghanistan?

- Det tror jag absolut. Det finns en bred internationell enighet om vad som behövs för att vända utvecklingen i Afghanistan. En stor del av svaret är att vi måste bygga civila institutioner som afghanerna själva känner förtroende och respekt för. Just detta har EU kompetens och erfarenhet av, inte minst från insatserna på Balkan. Om det internationella samfundet drar åt samma håll, och har uthållighet, så kommer vi också att nå resultat.

Vilka är de viktigast frågorna och processerna i Afghanistan i närtid?

- Två saker tror jag är särskilt viktiga; för det första måste vi få riktig fart på genomförandet av alla de målsättningar som antogs i London. Senare i år kommer det hållas ett utrikesministermöte i Kabul, och till dess måste dessa uppgifter ha knutits ihop. För det andra hålls det parlamentsval i Afghanistan i höst. Från svensk sida är det förstås avgörande att valet blir så trovärdigt som möjligt. Det kommer dock att krävas aktiva åtgärder från alla parter för att säkerställa detta, avslutar Mathias Otterstedt.

______________________________________________________

Rådet för Utrikes frågor sammanträder en gång i månaden. Medlemsstaterna företräds i regel av sina utrikesministrar men i vissa fall, beroende på dagordningen, deltar även handelsministrar, biståndsministrar eller försvarsministrar.

Sverige och Afghanistan

Afghanistan är sedan länge de största mottagarna av svenskt bistånd i Asien och en av de största i världen. Det samlade svenska biståndet till Afghanistan uppgick under år 2009 till ca 650 miljoner kronor och fokuseras i huvudsak på demokrati och mänskliga rättigheter på utbildningssektor, samt på privatsektorutveckling. Sverige bidrar sedan år 2002 även till den av FN mandaterade Nato-ledda internationella säkerhetsstyrkan ISAF. Bidraget kommer under 2010 uppgå till ca 500 personer. Utrikesministern har besökt Afghanistan fyra gånger sedan 2008.