Hur fungerar Regeringskansliets krishantering?

Regeringen är ansvarig för krishanteringen på nationell nivå. Regeringens ansvar gäller i första hand strategiska frågor. Ansvaret för ledning och samordning av det rent praktiska arbetet ligger på berörda myndigheter.

Regeringskansliet stödjer regeringen i krishanteringsarbetet. Inom Regeringskansliet, liksom i övriga delar av samhället, ligger ansvarsprincipen till grund för arbetet vid kriser. Det innebär att det departement som ansvarar för en viss sakfråga under normala förhållanden hanterar den frågan även vid en kris.

Departementen krishanterar inom sina sakområden

Den sakkunskap som finns på departementen är nödvändig för att kunna hantera kriser. Departementen ansvarar vid kriser för sakfrågor inom sina ansvarsområden, medan kansliet för krishantering vid Statsrådsberedningen ansvarar för samordning och stöd, en samlad lägesbild och gemensam sammanvägd analys.

Varje departement ska ha en krishanteringsplan och en krishanteringsorganisation. Det ska finnas en utsedd krisledningsgrupp som har övat. Departementen ska ha hög tillgänglighet och därför ha en tjänsteman i beredskap.

Vid en kris ska departementen kunna

• ta emot och vidarebefordra larm,
• larma berörda inom den egna organisationen,
• kalla in personal för tjänstgöring,
• kontakta och samverka med myndigheter inom departementets ansvarsområde.

Gruppen för strategisk samordning ger strategisk inriktning

För krishantering finns en grupp för strategisk samordning inom Regeringskansliet. Gruppen består av statssekreterare från de departement som berörs av en allvarlig händelse. Gruppen leds av statsministerns statssekreterare eller den statssekreterare som han eller hon utser.

Gruppens uppgift vid en kris är att

• ange strategisk inriktning för Regeringskansliets arbete,
• bereda frågor snabbt,
• avgöra oenigheter mellan departementen.

Chefstjänstemannen för krishantering samordnar krishanteringen i Regeringskansliet

En chefstjänsteman för krishantering finns placerad i Statsrådsberedningen. Chefstjänstemannens närmaste chef är statsministerns statssekreterare. Chefstjänstemannens arbetsuppgifter är att

• utveckla,
• samordna och
• följa upp krishanteringsarbetet inom Regeringskansliet.

För att utveckla krishanteringsarbetet inom Regeringskansliet kan chefstjänstemannen ge ut riktlinjer om vilken grundnivå departementen bör ha för att hantera en kris, om utbildning och övning med mera. Med att samordna menas att hålla ihop arbetet när flera departement är berörda, ha en helhetssyn och underlätta att inom Regeringskansliet arbeta över departementsgränserna. Med uppföljning avses bland annat att följa upp vilken förmåga som finns i Regeringskansliet att hantera kriser.

Chefstjänstemannen ska vid kriser säkerställa att arbetet dras igång snabbt, samt samordna och stödja arbetet inom Regeringskansliet.

Kansliet för krishantering samordnar, utvecklar och följer upp krishantering

Chefstjänstemannen har till sin hjälp ett kansli för krishantering.

Kansliets uppgifter är bland annat

• omvärldsbevakning, analys och lägesbild,
• utveckling, utbildning, övning och uppföljning inom krishantering och kriskommunikation och
• att vara en central kontaktpunkt internt i Regeringskansliet.

Kansliet bevakar dygnet runt händelseutvecklingen både inom landet och internationellt. Kansliets chef, chefstjänstemannen för krishantering, kan, om det är nödvändigt, starta krishanteringsarbetet i Regeringskansliet. Under en kris ska kansliet stötta övriga Regeringskansliet i krishanteringen. Det handlar om att larma, ta fram en samlad lägesbild och en bild av hur samtliga enskilda händelser tillsammans påverkar samhället. Efter krisen ska kansliet kunna följa upp och utvärdera det genomförda arbetet.

Kansliet har också en viktig uppgift i att stödja departementen i deras arbete med att utveckla sin krishantering och kriskommunikation.

Ett exempel på det utvecklingsarbete som ständigt pågår är genomförande av utbildningar och övningar. Regeringskansliet deltog med över 200 personer i den stora samverkans- och kärnkraftsövningen SAMÖ-KKÖ 2011. SAMÖ-KKÖ, som hölls i februari 2011, var den största övning i sitt slag som någonsin genomförts i Sverige och aktörer på lokal, regional och nationell nivå deltog.

Även regeringen deltar i krishanteringsövningar. Ett exempel är den seminarieövning i krishantering som hölls den 8 september 2011. Upplägget tog sin utgångspunkt i övningen SAMÖ-KKÖ. Även erfarenheter från verkliga händelser vävdes in i övningen. Scenariot handlade om en kärnteknisk olycka men lärdomarna från övningen bidrar till en generell förmåga som kan tillämpas på många olika typer av kriser.

Krishanteringsrådet: Forum för informationsutbyte mellan Regeringskansliet och myndigheter

Vid krishanteringsrådets möten träffas Regeringskansliet, berörda myndigheter och andra aktörer för att utbyta information. Under normala förhållanden sammanträder rådet två gånger per år för allmän orientering om arbetet inom krisberedskapsområdet. Rådet kan också sammankallas för informationsutbyte mellan Regeringskansliet och myndigheter under allvarliga händelser och kriser.

Krishanteringsrådet instiftades av regeringen i december 2008 och leds av statsministerns statssekreterare.

I rådet ingår normalt rikspolischefen, överbefälhavaren samt generaldirektörerna för Affärsverket svenska kraftnät, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten. I rådet ingår även en landshövding som företräder länsstyrelserna. Dessutom kan företrädare för de berörda, myndighetsansvariga departementen medverka. Statsministerns statssekreterare kan även adjungera andra ledamöter om behov finns.