Toppmöte den 11-12 december
Europeiska rådet sammanträdde i Bryssel 11-12 december 2008. Sverige representerades av statsminister Fredrik Reinfeldt, utrikesminister Carl Bildt och EU-minister Cecilia Malmström. Två av huvudpunkterna på mötet var EU:s energi- och klimatpaket, samt frågan om en europeisk återhämtningsplan. Stats- och regeringscheferna diskuterade också Lissabonfördraget.
Statsminister Fredrik Reinfeldt
Energi- och klimatpaketet
Europeiska rådet enades om energi- och klimatpaketet. De ambitiösa mål som antogs vid Europeiska rådets möte i mars 2007 står kvar och EU:s stats- och regeringschefer är nu alltså överens om hur de ska uppnås. EU:s åtagande att minska sina koldioxidutsläpp med 30 % till år 2020, inom ramen för en global överenskommelse står därmed fast. I avvaktan på en sådan överenskommelse lade Europeiska rådet fast hur EU:s åtagande att minska utsläppen med 20 %, jämfört med 1990 års nivå, ska genomföras i praktiken. Inom utsläppshandelssystemet är huvudprincipen att utsläppsrätterna auktioneras. Inom elsektorn genomförs detta i stort från 2013, medan industrisektorn blir föremål för infasningar av olika slag. De beslutade också en mekanism (CDM Clean Development Mechanism) för att öka möjligheter att genomföra klimatåtgärder i utvecklingsländer. Rådet fortsätter nu förhandlingarna med Europaparlamentet, med målet att nå en förstabehandlingsöverenskommelse om energi- och klimatpaketet före årsskiftet.
Lissabonfördraget
Även Lissabonfördraget stod på dagordningen. Stats- och regeringscheferna enades om en färdplan för att Lissabonfördraget ska vara ratificerat av alla 27 medlemsstater före utgången av år 2009. Om Lissabonfördraget träder i kraft ska EU-kommissionen även i fortsättningen utgöras av en kommissionsledamot per medlemsland. Vidare ska Europeiska rådet och Irland enas om rättsliga garantier för skattefrågor, neutralitet, samt sociala och etiska frågor, under förutsättning av Irland ratificerar Lissabonfördraget innan den nuvarande kommissionens mandatperiod löper ut. Europeiska rådet gjorde även två uttalande om Lissabonfördraget. Det första uttalandet anger att om Lissabonfördraget träder i kraft under ett pågående EU-ordförandeskap, ska resten av det ordförandeskapet genomföras under befintliga former. Det andra uttalandet gäller antalet Europaparlamentariker och innebär att om Lissabonfördraget träder i kraft ska antalet Europaparlamentariker (MEP) öka för de länder som tilldelas fler MEP enligt Lissabon- än enligt Nicefördraget. Sverige skulle alltså få välja 18 Europaparlamentariker i juni 2009, och få två till om och när Lissabonfördraget träder i kraft.
Den ekonomiska och finansiella krisen
Europeiska rådet enades om en återhämtningsplan om cirka 1,5 % av EU-ländernas samlade BNP. Stats- och regeringscheferna enades också om att skynda på genomförandet av program finansierade av sammanhållnings- och strukturfonderna och fonden för landsbygdsutveckling. Vidare ställde de sig bakom Europeiska investeringsbankens beslut att satsa 30 miljarder euro på stöd till små- och medelstora företag, förnybar energi och rena transporter samt inrättandet av en europeisk fond för energi, klimat och infrastruktur. Europeiska rådet gav även EU:s finansministrar i uppdrag att se över möjligheterna för medlemsstaterna att tillämpa reducerade momssatser för vissa arbetsintensiva tjänster.
Östligt partnerskap
När det gäller yttre förbindelser välkomnade Europeiska rådet kommissionens förslag om ett östligt partnerskap med sex av EU:s östra grannländer. Målsättningen är att partnerskapet ska antas vid Europeiska rådets möte i mars 2009 och att därefter lansera det vid ett toppmöte med partnerländerna under det tjeckiska ordförandeskapet första halvåret 2009.
