Barnomsorgspeng

Den 22 april 2009 beslutade riksdagen att anta regeringens lagförslag om en barnomsorgspeng, ett kommunalt bidrag till godkänd enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Barnsomsorgspeng ska följa med barnet oavsett vilken verksamhet föräldrarna väljer.

Vad innebär beslutet om en barnomsorgspeng?

Redan år 2006 beslutade riksdagen om ändringar i skollagen som ger enskilda förskolor och fritidshem etableringsfrihet.

Det nya beslutet om en barnomsorgspeng innebär att kommunerna också blir skyldiga att godkänna andra pedagogiska omsorgsformer i enskild regi än förskolor och fritidshem. I praktiken innebär det alltså en utökning av etableringsfriheten till att innefatta all form av förskole- och skolbarnsomsorg.

Kommunernas godkännande är en förutsättning för att en enskild huvudman ska ha rätt till bidrag. Verksamheten som får bidrag måste uppfylla de krav på kvalitet och säkerhet som ställs i skollagen - samma krav som ställs på motsvarande kommunal verksamhet.

Upp

Vad är en barnomsorgspeng?

Barnomsorgspengen är ett kommunalt bidrag till enskild godkänd förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Genom att kommunerna nu blir skyldiga att, förutom till förskolor och fritidshem, även lämna bidrag till godkända former av pedagogisk omsorg skapas ett system med en barnomsorgspeng. Det kommunala bidraget följer därmed barnet till den verksamhet som föräldrarna själva väljer.

Upp

Varför en barnomsorgspeng?

Syftet med att införa en barnomsorgspeng är att öka föräldrarnas valfrihet och möjlighet att välja olika former av pedagogiska verksamheter för sina barn. Med barnomsorgspeng skapas nya förutsättningar för att starta olika former av verksamheter.

Föräldrarna ska kunna välja bland en mångfald av verksamheter i både kommunal och enskild regi. Familjens och barnens behov ska styra val av förskola, fritidshem och pedagogisk omsorgsform (t.ex. familjedaghem, flerfamiljslösningar) som uppfyller kvalitetskraven. Barnomsorgspengen ska också öka utrymmet för enskilda initiativ och eget företagande inom välfärdsområdet.

Upp

Vad är pedagogisk omsorg?

Ett nytt verksamhetsbegrepp införs i skollagen, nämligen att förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som inte är förskola, fritidshem, öppen förskola eller öppen fritidsverksamhet ska benämnas pedagogisk omsorg. Det betyder att begreppet familjedaghem ersätts med pedagogisk omsorg i skollagen och annan lagstiftning. Pedagogisk omsorg utgör alltså ett samlingsbegrepp där familjedaghem är en av flera varianter på verksamheter inom pedagogisk omsorg. Andra varianter kan till exempel vara olika flerfamiljslösningar.

Upp

Vem ansvarar för barnomsorgspengen och när införs den?

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg tillhör de kommunala ansvarsområden. Enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg måste vara godkänd av den kommun där verksamheten bedrivs, för att kunna vara bidragsberättigad.

Kommunens beslut i ärenden om godkännande eller rätt till bidrag ska kunna överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Lagändringarna om införande av en barnomsorgspeng trädde i kraft den 1 juli 2009.

Upp

Hur stor är barnomsorgspengen?

Det är kommunen som bestämmer nivån på bidraget. Kommunen ska beräkna bidraget efter samma grunder som fördelningen av resurser sker till den egna verksamheten. Utgångspunkten är barnets behov av omsorg och verksamhetens åtagande.

Barnomsorgspengen är alltså inte en på förhand bestämd summa pengar som betalas ut direkt till föräldrarna för att dessa själva ska betala olika omsorgsformer för sina barn.

Upp

Vem är berättigad till barnomsorgspeng?

Enligt skollagen ska förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov.

Föräldrar vars barn är berättigade till plats i kommunal förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg kan efter lagändringarna välja en plats i en verksamhet med enskild huvudman. Hemkommunen är då skyldig att lämna bidrag (barnomsorgspeng) direkt till huvudmannen för den verksamhet som föräldrarna väljer. När det gäller bidrag till verksamhet med enskild huvudman spelar det ingen roll om verksamheten finns i barnets hemkommun eller i en annan kommun. Går barnet i hemkommunens egen verksamhet är det inte fråga om bidrag till en annan verksamhet - kostnaden finansieras i så fall genom kommunens budget.

När det gäller bidrag till pedagogisk omsorg, till exempel familjedaghem, där dagbarnvårdarens egna barn ingår i barngruppen, får bidrag inte lämnas för fler av dagbarnvårdarens egna barn än de andra barn som har tagits emot. Som exempel kan anges att, om en förälder själv driver ett familjedaghem och där tar hand om två egna barn, måste familjedaghemmet ta emot två barn från andra familjer för att få bidrag för båda de egna barnen. Barnomsorgspengen kan bara användas för en plats i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg. När ett barn deltar i förskoleverksamhet på heltid, kan vårdnadshavaren inte samtidigt få vårdnadsbidrag för barnet. Om ett barn deltar i förskoleverksamhet på deltid kan vårdnadsbidraget reduceras.

Om ett barn deltar i två enskilda verksamheter ska kommunen lämna bidrag till båda verksamheterna.

Upp

Vilka krav ställs på en verksamhet för att den ska få bidrag?

Villkoren för att en kommun ska godkänna en enskild förskola, ett enskilt fritidshem eller en enskild pedagogisk omsorg är att verksamheten har god kvalitet och säkerhet.

Kommunerna blir skyldiga att godkänna och ge bidrag till en verksamhet som:
- uppfyller de krav på kvalitet och säkerhet som ställs i skollagen, nämligen att
1. det finns personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses,
2. barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek, och
3. lokalerna är ändamålsenliga,
- är öppen för alla barn som ska tas emot i motsvarande kommunal verksamhet, så länge
4. det inte uppkommer påtagliga negativa följder för kommunens motsvarande verksamhet, och
5. föräldraavgifterna inte är oskäligt höga.

Upp

Vad betyder barnomsorgspengen för en förskola eller ett fritidshem med enskild huvudman?

Etableringsfrihet för enskilda förskolor och fritidshem infördes genom ändringar i skollagen som trädde i kraft den 1 juli 2006. Införandet av en barnomsorgspeng 2009 innebär ingen förändring i kommunernas bidragsskyldighet till enskilda förskolor och fritidshem. Däremot innebär lagändringarna att kommunernas bidragsskyldighet utvidgas till att gälla även andra verksamhetsformer än förskola och fritidshem.

Upp

Plats i annan kommun

En kommun ska ta emot ett barn från en annan kommun i sin verksamhet (förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg) om det finns särskilda skäl med hänsyn till barnets förhållanden. Detta kan till exempel gälla barn i behov av särskilt stöd som önskar ta del av lämplig pedagogisk verksamhet i en annan kommun som är anpassad för barnets behov. Det kan också finnas geografiska skäl. Den mottagande kommunen har i så fall rätt till ersättning från barnets hemkommun för sina kostnader.

Även om ett barn inte har särskilda skäl att få plats i en annan kommun än sin hemkommun, kan den andra kommunen frivilligt ta emot barnet. Om kommunerna inte kommer överens om något annat bestäms ersättningen efter de grunder som barnets hemkommun tillämpar i sin egen verksamhet.

Upp

Var kan jag få mer information om barnomsorgspeng och pedagogisk omsorg?

Varje kommun ska enligt förslagen i propositionen vara skyldig att informera om den förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som kommunen anordnar och om sådan enskild verksamhet som kommunen har godkänt. Kommunen ska även informera om möjligheten att driva enskild förskoleverksamhet och enskild skolbarnsomsorg med bidrag.

Upp

Hur kommer allmän förskola för treåringar organiseras?

Kommunernas skyldighet att anordna allmän förskola kommer att utökas och gälla alla barn från tre års ålder. Därmed får fler barn tillgång till en avgiftsfri förskola. Den ska organiseras på samma sätt som allmän förskola för fyra- och femåringar som infördes den 1 januari 2003.

Verksamheten ska omfatta minst 525 timmar om året vilket motsvarar ungefär tre timmar om dagen under skolans terminer. Kommunerna ansvarar för att organisera och samordna allmän förskola på lämpligt sätt. Viktiga principer är att verksamheten präglas av kontinuitet och social integration samt att separata verksamheter undviks. Viktigt är att organisationen beslutas utifrån de deltagande barnens behov och att föräldrarnas önskemål beaktas.

För de barn som redan finns i förskolan innebär propositionens förslag att vistelsen ska vara avgiftsfri även för dessa barn under 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året från och med höstterminen det år barnet fyller 3 år. Vid debiteringen av avgiften ska det klart framgå att den är reducerad med 3 timmar per dag eller 15 timmar per vecka.

Lagändringarna när det gäller allmän förskola för treåringar ska träda i kraft den 1 juli 2010.

Upp

För vilka verksamheter kommer kommunerna att vara skyldiga att ge bidrag?

Kommunerna blir enligt förslaget skyldiga att ge bidrag (barnomsorgspeng) till sådan godkänd enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg om den är öppen för alla barn som ska tas emot i motsvarande kommunal verksamhet, med vissa undantag. Den enskilda verksamheten får inte medföra påtagliga negativa följder för kommunens motsvarande verksamhet och får inte ta ut oskäligt höga avgifter.

Upp

Utbildningsdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 6 februari 2009
Uppdaterad 7 juli 2010