"Tillväxtens Afrika"

Det har sagts förut men tål att upprepas: Afrika, denna väldiga landmassa, är inte längre vad det en gång var. Flera av länderna i Afrika står under förändring. En förändring som i förlängningen innebär att omvärlden måste se och hitta nya sätt att förhålla sig till människorna, ekonomierna och samhällena på kontinenten och att utveckla mer jämbördiga relationer.

Två kartbilder på Afrika, en gammal och en modernare tappning av kontinenten. Det är inte bara den fysiska kartan av Afrika som har ritats om. Politiken, Ekonomierna och samhällena har bidragit till att teckna en ny bild av ett nytt Afrika.

- Utvecklingen i Afrika har uppvisat hög ekonomisk tillväxt under senare år, säger Anders Hagelberg som är enhetschef vid Afrikaenheten på utrikesdepartementet. Visst, säger han, fattigdomen är fortsatt utbredd. Det pågår väpnade konflikter och det finns en rad andra problem och utmaningar som länderna i Afrika står inför, inte minst hiv/aids. Det är med en försiktig optimism som vi tar viktiga steg i riktning mot en bredare relation med länderna i Afrika.

Ny verklighet

Denna förändrade verklighet kräver ett nytt förhållningssätt för länder som Sverige. Regeringens Afrikaskrivelse som kom förra året utgår från denna nya verklighet, där mänskliga rättigheter och demokrati, investeringar och handelsrelationer är centrala för utvecklingen och inte minst samarbetet.

- Vår relation varierar därför med de olika afrikanska länderna, förklarar Anders Hagelberg. Den gemensamma ambitionen är givetvis att alltfler länder ska kunna lämna biståndet bakom sig för att kunna koncentrera sig på bredare relationer inklusive handelsutbyten och inventeringar som är till ömsesidig nytta. Det svenska stödet till Afrika ökar samtidigt som det koncentreras till ett färre antal länder i vilka det ska göra bäst nytta.

Bredare relationer

Biståndet i sig syftar till bekämpa fattigdomen, inte minst genom ökad fokus på ekonomisk tillväxt vilket på sikt kan göra att biståndet inte längre behövs. Länderna i sydligaste Afrika, som Sydafrika, Botswana och Namibia, är exempel på länder där man inriktar sig på bredare relationer. Man fasar ut det traditionella utvecklingssamarbetet och ersätter det med andra samarbetsformer.

- För dessa länder förberedes särskilda strategier där så kallad aktörssamverkan står i centrum. Detta är en metod som arbetats fram för att underlätta övergången från bistånd till bredare relationer med bland annat det svenska näringslivet som en viktig aktör, säger Anders Hagelberg.

Intresset för Afrika har ökat, inte bara för svensk del, utan för en rad andra länder. Med hjälp av utländska investeringar tillsammans med ökad handel vill man kunna bidra till att skapa sysselsättning, kunskapsöverföring och inte minst en hållbar utveckling.

Utöver de svenska aktörerna omfattar det svenska engagemanget för Afrika även samarbete med aktörer inom FN och andra organisationer. Och i EU har man tillsammans med de afrikanska länderna formulerat en gemensam strategi för samarbete och partnerskap inom åtta olika ämnesområden.