Sex globala utmaningar
För att omsätta politiken för global utveckling i praktiken konkretiserade regeringen i skrivelsen "Globala utmaningar - vårt ansvar" (2008) arbetet till att särskilt bemöta sex globala utmaningar.
Regeringen identifierade dessa utmaningar som centrala för att nå målet att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling och som områden där Sverige har möjlighet att bidra på ett effektivt sätt.
De globala utmaningarna är:
- Förtryck
- Ekonomiskt utanförskap
- Klimatförändringar och miljöpåverkan
- Migrationsströmmar
- Smittsamma sjukdomar och andra hälsohot
- Konflikter och sviktande situationer (oroligheter i instabila länder eller områden)
Globaliseringen innebär ett fördjupat ömsesidigt beroende mellan länder och därmed ett ökat behov av politisk samverkan över gränser. Några av vår tids största utmaningar berör människor både i höginkomstländer och utvecklingsländer. Det gäller sådant som klimatförändringar, stora migrationsströmmar, risken för världsomfattande epidemier och konflikter. Även kriminalitet och människohandel har i många fall en global dimension. Andra utmaningar berör framför allt människor i utvecklingsländer, men påverkar oss indirekt eller är av sådant slag att vi har en moralisk skyldighet att engagera oss i dem. Det gäller framför allt kampen mot politiskt förtryck runtom i världen.
Hur dessa utmaningar ska antas handlar om hur olika politikområden kan samverka för att stärka det samlade svenska bidraget. Synergier ska eftersträvas och målkonflikter hanteras. I denna helhet ingår också biståndet.
För var och en av de sex utmaningarna har tre särskilda fokusområden identifierats. Syftet med dessa sammanlagt arton fokusområden är, att dels mer ingående följa ett antal frågor och processer som är centrala för att möta de globala utmaningarna, dels identifiera mål som kan följas upp och stimulera samverkan.
Resultatskrivelse 2010
Våren 2010 redovisade regeringen i skrivelsen "Att möta globala utmaningar" (2009/10:129) resultat utifrån det politikupplägg som gjordes i regeringens skrivelse 2008.
Redovisningen av arbetet med de 18 fokusområdena har strukturerats utifrån politikens utformning och utförande, samordning och samverkan samt kunskap och
analys. Genom att redovisa exempel på resultat i förhållande till varje del i denna kedja kan starka och svaga punkter identifieras och ge vägledning till var regeringens ansträngningar behöver fokuseras. Därmed lägger regeringen också grunden för en modell för att bedöma resultat av arbetet som gör det möjligt att följa utvecklingen över tid och mellan olika fokusområden.
